Kaffe och bulla...

Trodde aldrig att det skulle bli så! Men det har sakta smygit sig på. Det började med en längtan efter små chokladbitar till kaffet. Vi började köpa choklad men endast 70 % för det ska ju vara nyttigare, och så nöp jag av en bit då och då. Sedan, jag tror det var i Frankrike, upptäckte! jag förutom de goda croissanterna andra små gobitar, också gott till kaffet efter maten... och nu senast när jag var i Tromsö fick jag sug efter munkar gärna med sylt i! Och när min fina svärdotter bjöd på egenhändigt bakad marsipantårta (ni vet en sådan där grön med ros på) fick jag hålla mig för att inte ta en bit till. Jag  som aldrig har varit någon godisgris eller kakmonster.  Men nu stoppar jag gärna fingrarna i Christers godispåse och i dag köpte jag en vaniljbulle i bageriet. Till mig själv! utan att ha besök. Är det åldern kanske?