"Se jag gör allting nytt..."

Det är inget roligt att vara sjuk..ett axiom givetvis. I nära en vecka har jag nu haft en sårig hals, en irriterande hosta, ögon som rinner. Allergi säger några, så jag går och köper ögongel och allergitabletter. Har inte märkt någon särskild förändring utan troligen är det en cocktailblandning av förkylning och allergi. Sorgligt också att jag inte kunde vara med och sjunga "Förklädd Gud" i Jakobs kyrka, vilket jag sett fram emot. En vacker kyrka med underbar akustik...och nu med en stor blandad kör från olika församlingar och orkester och solister. Trösten (fast här är jag ironisk..)är väl att min röst hade varken gjort till eller från; som alltid fanns här gott om altar representerade!! Nåväl, jag satt där i soffan och tyckte synd om mig själv, men så satte jag på Spotify och spelade skivan som min kör, Enskede Kammarkör, spelat in av "Förklädd Gud" med Eva Karpe som dirigent, delar av Radiosymfonikerna och Mark Levengood som recitatör. Och så blandas snuvan med lite tårar för vi gör det så bra, det låter så vackert också med Marks mjuka finlandssvenska och minnena dyker upp av vår fina körgemenskap, av våra konserter, resor...Att det skulle behöva sluta på det här sättet kan jag nog aldrig riktigt förlika mig med eller förstå. Nu är det flesta skingrade för vinden och den lilla kör som bildades för oss överåriga är på fallrepet. Nåväl jag har accepterat och kommit över det hela...(ganska bra i alla fall) livet går ju vidare och öppnar för nya möjligheter. "Se jag gör allting nytt" är rubriken på min blogg...En mening som snurrat runt i mitt huvud sedan påskafton. Det var nämligen då som jag upplevde den första vårdagen med sol och värme. Vi tog fram vårt lilla trädgårdsbord med tillhörande stolar och dynor. Och så satt vi där och riktigt såg hur den blå scillan trängde sig upp mellan vissnade fjolårslöv och koltrasten letade mask i rabatten. Sedan kom ju bakslaget...(men det är ju April!!) isande vindar, snö och kejsarkronorna kröp hukande tillbaka mot stugväggen. Nu reser de sig igen och scillan har tagit över och nu börjar häggens knoppar slå ut..."Se jag gör allting nytt".

Nu går vi mot ljuset...

Vårdagjämning

Natten och dagen är lika långa, men nu framöver tar dagen över mer och mer. Visst känns det härligt! Som de flesta av oss längtar jag efter sol, som värmer; efter skymning, som dröjer sig kvar längre och inte minst snödroppar och vintergäck som börjar sprida sig i rabatterna. Jag fyller vaser med tulpaner och krukor med påskliljor och tar fram våffeljärnet! Minns när jag var uppe och hälsade på Agnes i Tromsö, där hon och familjen bodde i flera år. När solen äntligen steg över fjälltopparna firade man dess ankomst med en stor Ljusfest! Äntligen slut på dagarna som alltid var halvskumma och där mörkret kom tidigt på eftermiddagen. Men men...jag vet det kan komma en backlash...brukar göra det så än börjar jag inte räfsa och än får trädgårdsmöblerna vila lite. Men ljuset har nu segrat!!

Efter regn kommer solsken...

Regnet hänger i luften...det har regnat mycket här på sista tiden. Det behövs.

Bäckarna fylls och nu porlar det i diken o raviner och man riktigt ser hur jorden suger åt sig. Sedan kommer vinden som blåser kallt och utecafeernas uteplatser glesnar. Tjocka tröjor, halsdukar och jackor dominerar fortfarande i klädstånden på marknaden även om en del klänningar och blusar tränger sig in och bådar om varmare tider. Några morgnar är det frost på gräset och man får ännu avvakta med plantering av växter. Dock kan man inhandla underbara buketter av mimosa, ranukel, anemoner etc att sätta i vaser på bordet.

Men så kommer den värmande solen och jackan åker av och lunchen intas utomhus.

Tyvärr öppnar inte vårt favvoställe Le Repos förrän 18 mars...

Denna efterlängtade vår...För oss har det varit en jobbig tid på flera sätt. En del personligt, en del för Christer arbetsmässigt, men inget som inte går att lösa och nu ser vi fram emot kommande dagar med tillförsikt. Är tacksam för veckorna här i vårt lilla franska hus och för den inspiration jag får när jag tittar ut över vinstockarna som bär på knoppar till nytt vin.