Maggis Värld: oktober 2018

måndag 15 oktober 2018

Vackra höstdagar....

Brittsommar, indiansommar....trots att solen nu står mycket lägre värmer den gott och fortfarande lyser blommor emot en från trädgårdar och parker.

Träden exploderar av färger, gult, rött, orange och grönt och det prasslar härligt från alla löv som täcker vägar och stigar.

Jag älskar hösten...vissa blir vemodsfyllda, t.o.m lite deprimerade... men jag tycker det är skönt med vilan som sänker sig över naturen, kravlösheten...nu blir tid för te och tända ljus, goda grytor och en bra bok att läsa! Men också promenader! Igår tog vi bilen till Nynäshamn; promenerade utmed havet vid Nickstabadet ävensom upp i skogen där havet hela tiden skymtade mellan träden.

Ute på ön Trehörningen ligger Nynäs havsbad, med anor från början av 1900-talet och här satt vi länge i solen på däcket vid spaavdelningen och såg ut över havet. En vidunderlig utsikt med fyren i fokus och de vackra däckstolarna vid de varma bassängerna. En lockande plats för vila och rekreation!

söndag 7 oktober 2018

"Jag kunde bo i doften av en tvålbit...."

Ibland läser jag minnesord över en avliden person även om jag inte känt personen ifråga. Något får mig att vilja läsa...kanske om det är en ung person, kanske för att något i rubriken slår an något inom mig. Denna gång läser jag om poeten Ann Smith, som nyligen avled i en ålder av 88 år. Det står fint om henne (som det för det mesta gör i minnesorden...)Det är författaren Bengt af Klintberg som författat texten. Hon beskrivs som en mycket omtänksam och livsglad person. Hon var född i Strömstad där hon sedan tillbringade sina somrar och här på ön Koster mötte hon Ivar Lo Johansson och de var sedan tillsammans i flera år. Jag tror, utan att egentligen veta, att hon blev förebild för kvinnan Mona i boken "Mona är död". Jag träffade henne när jag var lärare. Hon kom till skolan för att tala med barnen om vikten av litteratur och att läsa och jag minns henne som en vacker mörkhårig kvinna. Hon utstrålade en särskild sorts sensualitet, hennes röst var mörk och varm. Kanske gör jag om allt i mitt minne...hon måste ha varit 55 år då och jag 42 och det vet jag eftersom jag fick (eller kanske köpte...) en diktbok av henne "Doften från Lubin" och där hon skrivit "Till Margareta från Ann, 14.5 1985". Jag tyckte titeln var så spännande...Hon skrev sammanlagt sju diktsamlingar och Dagens Nyheters kritiker skrev "om en poesi som skimrar av lycka". Nu är hon borta...
"när lindarna fällde löven, följde hon tranorna..."

torsdag 4 oktober 2018

Lite salt ger god smak...

På hemvägen när jag lämnat av mina småflickor hos föräldrarna efter deras körövningar, går jag in på Hemköp för att handla.
Det är inte ofta jag handlar här så det tar en stund att hitta det jag vill ha. Det finns många korgar överallt fullt med olika varor, ofta till extra pris, och strax innan jag ska gå ut ser jag en korg full med genomskinliga plastburkar där ordet "Cornwall" lyser emot mig. Cornwall...plötsligt kommer denna härliga resa vi gjorde för nära 10 år sedan upp i mitt minne och jag plockar upp en burk. Flingsalt står det på burken och på baksidan kan jag läsa "Detta salt är skördat för hand sedan 2008 i Cornwall som ligger vid kusten i södra England." Var det inte 2008 vi gjorde vår resa? Det känns som en hälsning och jag åker hem och börjar leta bland mina bilder. Det var en kombinerad cykel och vandringsresa vi gjorde och vi var ett 15 tal personer som med vår utmärkta reseledare Vendela guidades runt i denna spännande del av England. Redan när jag läste Daphne du Mauriers roman "Rebecca" och hennes beskrivning av landskapet och godset Manderley blev jag klar över att hit ville jag åka någon gång, och nu blev resan således av. Närheten till havet, klipporna och ljunghedarna och de små byarna med sina låga hus och charmiga pubar...allt stämde med mina fantasier och kulmen blev den vackra byn St Ives på sydvästkusten. Ljuset, det relativt milda klimatet har lockat många konstnärer och här bodde även Virginia Woolf tidvis och hennes bok "Fyren" har fått sin inspiration härifrån. Vi besökte flera fantastiska trädgårdar bl.a "The Eden project", som öppnades 2001 och grundades av holländaren Tim Smits, och som byggdes i ett gammalt kaolinibrott (en slags lermineral) med enorma biomer, ett slags stora "såpbubblor", som innehåller växter från hela världen samt innesluter världens största växthus. Han står även bakom restaureringen av "The Lost garden of Heligan" en viktoriansk trädgård som återuppstått med all sin blomsterprakt, speciellt av hortensia och blivit en av de mest besökta trädgårdarna i England.
Jag njuter av mina bilder...är åter tillbaka och kan känna doften från havet och höra dånet av vågorna som slår mot klipporna. Tänk vad en liten saltburk kan åstadkomma!!