Ännu en särskild dag!

En på pulkan och en i magen!

Ja, nu är jag där igen! med nästa födsloskrik! Denna gång är det för 32 år sedan, då min dotter Agnes föddes. Det var inte helt okomplicerat. Jag hade någon speciell antikropp och läkarna ville sätta i gång födandet tidigare än beräknat. Det försökte man också men när det visade sig att hon inte ville ut direkt den 2 mars, och att det då troligen skulle bli den 3 mars, sa jag ifrån. Då åker jag hem, sa jag, min son fyller år och är det så att barnet inte kommer av sig självt så ska han ha sin egen födelsedag! Det gör du då på egen risk, sa doktorn lite surt, men jag vidhöll och när vi ordentligt firat Tobbes 10-årsdag åkte jag tillbaka till sjukhuset på kvällen. Dagen efter föddes så min underbara dotter, så nu har de båda var sin födelsedag! Nu var allt förändrat! Pappan var förstås med hela tiden och man hade monterat en spegel så jag kunde följa hela förlossningen i den. När allt var klart la man upp vår lilla baby direkt på bröstet utan att mäta och väga och bada och på det sättet kunde både Christer och jag få titta på underverket en lång stund alldeles ensamma. Men stanna länge fick jag inte, hem så fort som möjligt och för mig gick det bra, men jag kan tänka att för förstagångsmammorna kan det kännas tufft. Och nu har Agnes själv en liten dotter och ska bli mamma igen! Livet är förunderligt!