I går fick jag ett långt mejl från en gammal vän som jag egentligen bara träffat två gånger! Första gången var för 34 år sedan då jag och min Christer gjorde en resa i Skottland. Vi hade kommit till New Castle och uthungrade for vi omkring med bilen för att söka ett matställe. Men allt var stängt eller så var det fel tid. Då plötsligt ser vi en man stå utanför en bar och desperata far vi dit och förklarar vår belägenhet. Han blir vår räddande ängel, lagar snabbt till en omelett och bjuder sedan hem oss till sig och sin fru utanför New Castle. Där tillbringade vi sedan ett roligt och minnesvärt dygn i deras lilla hus och undfägnades med både mat och inhemsk whiskey. Det var början på våra årliga julkort! Ingen Jul utan kortet från England. 10 år senare var vi åter nära New Castle och for då till den lilla byn, ringde på dörren och ni kan gissa vilken överraskning! Sedan har det blåst många vindar, både skilsmässa och nya giftermål (inte för oss...) men julkorten fortsätter att komma och nu har vi också mejlkontakt. Och alltid skriver vi..."en dag ses vi igen!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar