När jag var liten och hade varit olydig brukade jag efter en stund när mamma skällt på mig, gå ut genom dörren, stänga den och knacka. Då frågade mamma, vem kommer nu? och jag svarade, nu kommer den snälla flickan! Nu när jag läser detta låter det kanske som om jag var ett kuvat barn, men det var jag verkligen inte! Jag ansågs bråkig och oppstinat (vilket ord!) och lugnade, enligt utsago, inte ner mig förrän jag började läsa och sedan var det inga problem! Det var bara att sätta mig vid en packe tidningar eller en bok och sedan var jag "borta för världen!" Snäll förresten...vilket missbrukat ord. Jag har både läst Stefan Einhorns bok om snällhet, som kom ut för flera år sedan, och även Patricia Tudor Sandahl, som tar upp aspekter på detta i några av sina böcker. Jag tycker om snälla människor! Sådana som lyssnar och ser mig när jag behöver det och uppmuntrar och får mig att växa. Jag vill själv vara en sådan människa för andra. Snällhet innebär inte att du inte kan sätta gränser eller säga ifrån om du tycker något är fel och det innebär inte att du inte kan bli ordentligt arg, ja, heligt förbannad! Det är bara det att i din vrede finns inget hat utan en vilja till förståelse och medkänsla. Läser just nu en bok om medkänsla av Karen Armstrong "12 steg till ett liv i medkänsla", där hon skriver om hur vi i vår vardag kan tänka och handla mot andra på sätt som vi själva vill bli behandlade. Ni vet, den gyllene regeln! Stefan Einhorn och Christina Andersson håller också på att försöka bygga upp ett tvärvetenskapligt forskningscentrum kring frågor hur man ska kunna utveckla vår förmåga till medkänsla och medmänsklighet. Du kan läsa om det här, Stefan Einhorn. Så att vara snäll kan betyda många olika saker!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar