Att sjunga i kör innehåller så mycket! Dels att få sjunga förstås men också att tillsammans med sina medsångare i de bästa stunder skapa musikaliska upplevelser även för andra. Det är mycket övning för att resultatet ska bli bra, så under de timmar man träffas i veckan blir inte mycket tid för umgänge på ett mer personligt plan. Men då har vi körhelger och körresor! Förutom övning och konserter blir nu tid för skratt och glam och prat om allt mellan himmel och jord, och kanske också en liten sväng om då och då! Jag kommer just från ett sådant körinternat där vi tränat flitigt bl.a på Steve Dobrogosz "Mass", som vi ska framföra i Enskede kyrka den 24 mars. God mat och kaffestunder ingår givetvis och under middagen frestar vi andra gästers tålamod med ett evigt sjungande!! Men igår kväll hände något speciellt. Ett gäng med damer var de enda gästerna jämte oss och de talade teckenspråk. Bra tänkte vi! Nu kommer vi inte att störa. Mot slutet av middagen frågade de vår körledare om vi kunde sjunga tillsammans!!! Det visade sig att damerna tidigare varit körsångare men p.g.a allvarliga hörselproblem tvingats sluta. Nu ville de sjunga tillsammans med oss "Härlig är jorden" men på sitt vis.
 |
| Staty av musicerande man från Kykladerna ca 2500 f.kr |
Så ställde de sig framför oss och med sina händer och armar samtidigt koordinerade tecknade de verserna som vi sjöng. Det blev en märklig upplevelse, så vacker och rörande och psalmen fick en helt ny dimension. Jag har skrivit det tidigare, men det tåls sägas igen, Musiken känner inga gränser!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar