En kärlekshistoria...

I flera timmar har jag befunnit mig i de kallaste och ödsligaste trakter…veritabelt vid Nordpolen tillsammans med Bea Uusma och hennes bok om Ingenjör Andrées polarexpedition 1897. Tillsammans med Nils Strindberg och Knut Fraenkel ger han sig iväg med en vätgasballong med målet Nordpolen, men efter bara 3 dagar tvingas de nödlanda då vätgas pyser ut ur den otäta ballongen. De landar på isen och under tre månader släpar de flera hundra kilo tunga slädar för att försöka ta sig till fast mark. Efter 87 dagars fruktansvärda ansträngningar lyckas de ta sig till Vitön, kallad också otillgänglighetens ö för att den alltid är inpackad i drivis, vilket gör det otroligt svårt att ta sig dit. Här upprättar de ett läger, har gott om proviant och kläder, skjuter och äter isbjörn och säl men här upphör också de dagboksanteckningar som de fört hela tiden.
1930 passerar ett fartyg med vetenskapsmän och fångstmän, som ska jaga valross och säl, Vitön, och denna gång kan man ta sig iland och här upptäcker man då Andréexpeditionens läger eller rättare sagt resterna av det. Man finner också kropparna först efter Andrée och Stridsberg och senare även Fraenkel. Det blir en stor sensation världen över och allt samlas ihop och förs via Tromsö till Sverige. Nu börjar en spännande jakt på frågorna Hur dog de, och Varför och Vad hände? Teorierna är många och Bea Uusma grips av en enorm längtan att följa i expeditionens fotspår för att finna svaren. Den brinner av passion hela boken, hon vänder ut och in på varje tänkbar sten och man dras med i hennes sökande. Boken är spännande som en deckare och samtidigt får man en inblick i hur otroligt utsatt man som människa är i denna arktiska miljö där inget kan leva utom isbjörnar och sälar. En farlig och samtidigt märkligt lockande miljö… Hon tror sig också finna svaren på sina frågor om än inget går att bevisa. "Expeditionen, Min kärlekshistoria" heter boken och för den fick hon Augustpriset förra året. Det är en kärlekshistoria på flera plan…Läs den!

Otillgänglighetens ö...

Försättsbladet på Stridsbergs almanacka…
Avskedskort från fästmön Anna Charlier
"Jag kan ej följa dig…"