Alldeles i början av Christers och min kärlekshistoria kom han med ett litet paket som innehöll en pytteliten gungstol! I den här vill jag sitta med dig när jag blir gammal, sa han, och det var nog den finaste kärleksförklaring jag fått! Den står nu i ett litet fack i sådan där typograflåda tillsammans med andra småsaker som berättar om olika episoder i vårt liv! I vårt vardagsrum står emellertid en stor variant av gungstolen och den fick jag med från mammas dödsbo. Vad ska vi med den till undrade Christer och verkade ha glömt sin kärleksfulla önskan trettiotre år tidigare, har vi inte tillräckligt med stolar, men jag framhärdade och nu har det visat sig att den är helt underbar! Här sitter jag och gungar min lilla Elin Lykke när hon är övertrött och har svårt att komma till ro, och vips somnar hon sött eller också sitter jag själv bara och låter tankarna gunga fram och tillbaka så där lite meditativt, gärna med en liten kudde bakom ryggen. Barnbarnen gillar också att sitta där och gunga men då blir det mer rida hästvarianten! Stickar i stolen gör jag dock inte! Nån jäkla måtta får det vara!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar