Vinden viner genom balkongdörren och nu vilar ett tunt vitt täcke på marken. Täcker mina vackra julrosor som varit de enda ljusbärarna i min dystra trädgård. Jag längtar faktiskt efter vit snö, lite lagom kyla och frisk, klar luft. Jag vet att många är fullständigt nöjda med denna snöfattiga vinter, men jag gillar våra årstider och lika fullt som jag älskar vår och sommar vill jag ha höst och riktig vinter! Åtminstone några månader! Om en liten stund ska jag avnjuta afternoon tea på Cardierbaren på Grand Hotel med min äldsta väninna. En 70-års present från mig! Vi har känt varandra sedan vi var 11 år då jag, nyinflyttad från Medelpad, stod lite ensam på skolgården och hon kom fram och började prata med mig.
Sedan hängde vi ihop. Oändliga samtal under tonåren om livet och kärleken och musiken var också ett gemensamt tema. Hon dansade och jag spelade! Sedan hände "livet" på olika sätt och under många år hade vi ingen kontakt förutom julkort, och sedan plötsligt en dag stod hon i min bokhandel! Ett kärt återseende och numera är vi de goaste vänner igen! Mamma tyckte alltid att det var ordning och reda med henne i motsats till mig som var något av en strulmaja och så kanske det är fortfarande….Tänker på att vi nu båda är tanter!! med barnbarn, som vi gärna talar om, och så plötsligt ser jag oss som de unga flickor vi var, hon med sina fräknar, som hon fortfarande har och jag med min hårrufs, som också är kvar! Vår vänskap innehåller alla åldrar, är gränslös!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar