Som så ofta letar jag efter mina glasögon! Varför lägger du dem inte på samma plats hela tiden, säger min käre man, som själv ofta far omkring och letar efter sitt kära glasögonfodral i renskinn, som ska hänga om halsen och som han fått av sin gode vän i Norrland. Och det gäller inte bara glasögon…namn har en otrolig förmåga att försvinna ur huvudet när man vill ha dem och då kan det låta så här…Du vet han som var gift med henne…de bodde där vid vad hette det nu… etc etc.. Känner ni igen er!? Ofta börjar jag då med alfabetet för att få någon association och som tur är dyker namnet eller platsen upp efter en stund! Jag har trösterikt förstått att jag inte är ensam om detta! Många av mina generationskamrater har liknande åldersdrag men nu har jag också förstått att även yngre vänner behöver stöd för minnet! Min Göteborgsväninna, som inte ens är 50 ännu, berättar att hon har en lapp hemma som hon tittar på innan hon ger sig i väg till jobbet på morgnarna. Där står glasögon? matlåda? nycklar? åkkort? … Sedan fick vi oss ett gott skratt när hon berättade att hon varit och spelat på ett äldreboende (hon är organist i en kyrka) och det på en av dörrarna satt en lapp där det stod med stora bokstäver "GLÖM INTE TÄNDERNA"! Tur att man än så länge inte behöver leta efter dem!!!
Tänk vad många saker som ger en perspektiv på livet egentligen. Jag tycker jag glömmer nåt hela tiden, för hela tiden är det saker jag måste komma ihåg. Just idag har jag printat ut 5 stycken nya: "Att göra lista". Det är ett sätt att rensa hjärnan lite. Det är kanske det man behöver? Placera saker någonannanstan när minnet är fullt. Ett tag förskte jag leva utan almanacka för att jag tänkte att om jag måste ha en almanacka, ja, då har jag redan för mycket att göra.. Det gick i några år men efter 40 strecket...ja du vet. Nu sitter jag här och skriver på din blogg fast jag egentligen har en massa annat att göra..Som att rensa lite ur minnet tex Ja, tänk så det är, det här livet..//A-L :-)
SvaraRaderaGLAD att du skriver i min blogg! Jag skulle aldrig klara mig utan min almanacka…sedan gäller det att komma ihåg att titta in den!!
RaderaVar är mina glasögon? är husets vanligaste fråga. Och jag har en skylt på ytterdörren: Mobil, nycklar, glasögon, plånbok. Praktiskt. Jag brukar tänka att man har så många saker, tankar, inuti sitt huvud så det är svårt att hålla reda på prylarna utanför. Men mina döttrar glömmer mobilen lika ofta som jag :)
SvaraRaderaKänns så skönt att vi är många! Både gamla och unga!
RaderaJa du brukar leta efter det mesta! Du har väl slutat att gömma en massa saken nu??? Puss
SvaraRaderaLite gömmer jag…men nu på ett säkert ställe! Tror jag…vad var det nu…haha!
RaderaInnan jag går ut genom dörren brukar jag rabbla upp allt: telefon, SL-kort, passerkort t jobbet, almanacka, plånbok o nycklar. Idag gjorde jag inte det o stack iväg utan mobilen..... Men det gick ju det med!
SvaraRaderaTillfälligt bara Karin! Finns ingen som är så bra på att hålla reda på saker! Hur skulle jag klara mina körresor utan ditt bistånd!! kram
Radera