"Det er en bok!"

Så reste jag då i väg för första gången utan en riktig pappersbok med i bagaget! Stoiskt gick jag förbi pocketbokhandeln på Arlanda (tjuvtittade givetvis på nyheterna…) och tänkte på min läsplatta i datorväskan. Och nu har den varit min sängkamrat i snart en vecka…jag behöver inte ens ha lampan tänd (vilket skulle glädja Christer!) eftersom bakgrunden lyser bakom texten. Inget störande prassel heller eftersom jag inte bläddrar utan stryker lätt med fingret och så kommer nästa sida upp. Likafullt kommer jag på mig med att omedvetet försöka bläddra ibland. Att somna med boken över näsan går ju inte heller utan det blir att ordentligt trycka på bokmärket och stänga igen. Låt mig säga så här! Det går bra, men ack vad jag längtar efter en riktig bok! Tyngden i handen (undantag "tegelstenar"!) pärmen och blädddrandet och läsa resumén på baksidan…Det blir något kallt och opersonligt med läsplattan trots allt, även om jag kan manipulera med textstorlek och bakgrundsljus. En vana säger säkert någon, och det har nog sin riktighet, och som sagt, det är olika saker. I går när jag var med Agnes och Elin Lykke på barnehagen hittade jag en bok som på pricken uttrycker det jag vill säga! Önskar jag kunde läsa den för er men jag visar några bilder så tror jag ni förstår andemeningen! Den är skriven av Lane Smith och är översatt till norsk! "Det er en bok!"