"...att smycka livets flykt.."

Väldoftande Lejongap

Det är inte ofta man finner understrykningar i böcker man lånar. Själv är jag försiktig med det, aldrig i lånade böcker men även sällan i mina egna och ibland förstår jag inte varför. Det måste vara någon liten vän av ordning som sitter på min axel och säger att man inte får "kludda." Boken ska vara så ren och fin som möjligt för nästa läsare! Men mina försiktiga noteringar kan ju väcka tankar hos någon annan? Då utökas ju kommunikationen och blir något mer än bara mellan mig och författaren...Men så lånade jag en bok i kyrkan där jag satt och väntade på mitt barnbarn S som sjunger i kören. Kyrkan har ett litet bokbord där man både kan köpa och låna böcker, och nu lånade jag Tomas Sjödins bok "Reservkraft". Jag har läst flera böcker av honom tidigare och tycker om hans lågmälda förtröstansfulla ton. I denna bok berättar han om sin familj, sina tre pojkar, varav två lider av en fruktansvärd hjärnsjukdom som man inte riktigt kan diagnosticera och som oundvikligen leder till döden. Förtvivlan, sorg men också mycket glädje och tillit. Så hittar jag några förstrukna rader! Här har någon tidigare läsare fastnat för ordet "förundran", ett vackert ord som även hos mig väcker många tankar...
Ett annat stycke som är förstruket  har middagssömn som centralt ord! Understrykaren tycks hålla med författaren om att en middagslur skulle vara schemalagd både i skola  och på arbetsplatser. Kanske det! tänker jag som alltid känner ögonlocken falla i hop vid tretiden!  Nu gör jag själv en understrykning. Det är ett stycke som handlar om Lotte Möllers fina bok "Trädgårdens natur" där hon skriver om allt levandes oundvikliga och ständiga förändring och att det gäller att smycka dess flykt! Vackert uttryck tycker jag...att smycka livets flykt! Är det inte det som händer nu i naturen med all denna färgprakt som möter oss överallt ävensom i rabatterna!

Höstprakt på Waldemarsudde

Även jag smyckar mig!