Som vissa av er kanske märkt skriver jag inte så mycket förnärvarande. Jag har haft och har väl fortfarande en period då jag inte tycker mig ha så mycket att säga, eller jag har skrivit så mycket att det känns som jag upprepar mig. Ta det här om våren t.ex! Vad kan jag skriva om den utom att den är så efterlängtad och som min lilla E samlar jag på vårtecken! Jag fyller fågelbadet med vatten och börjar kämpa med kirskålen i rabatten och tänker att det blir nog ingen soppa av den i år heller! Trädgårdsmöblerna är på plats och första sillmackan på terassen är uppäten!
I Kungsträdgården börjar körsbärsträden blomma och caféer och restauranger ställer ut stolar och bord och för säkerhets skull även filtar för vårvärmen är nyckfull. Den första riktiga soldagen gör jag till min kulturdag och trängs med mest kvinnor i en bokaffär på Kungsgatan där man har release för boken "Kära Mamma".
En novellsamling där bl.a min vän Eva tillsammans med många andra författare skrivit om sin mamma. Hon läser ett stycke ur sin berättelse och jag tänker på min mamma som ofta finns i mina tankar...Jag saknar henne...ibland när jag tittar i spegeln är det som om jag ser henne. Jag tycker jag blir mer och mer lik henne och vissa gånger när jag skrattar säger Christer, "Oh nu ser du precis ut som din mamma!" Inget fel i det förresten! Hon var söt och fin!!
Efter lite bubbel och snittar fortsätter jag gatan ner mot Östermalm och nästa kulturbegivenhet. På det charmiga lilla caféet Musiksalongen Gabriel o Hilda ska operasångerskan Solveig Faringer sjunga in
våren.
Jag blev god vän med henne när jag öppnade min bokhandel och hon kom in och presenterade sig och sedan gjorde hon många fina framträdanden hos mig under åren. Nu njuter jag av hennes vackra sång till ett glas vin och en smörgås och gläds att det fortfarande finns sådana här oaser kvar i vår vackra stad. För visst är den vacker! Går utmed Strandvägen...vatten, båtar och en vårljus himmel trots att det börjar bli sent. Fullt på alla serveringar, skratt och glam...
Dagen efter inhandlar jag en knytblus i Mostrarnas butik. Ett slag för Sara Danius och som protest mot en Svensk Akademi på fallrepet. Vilken soppa... ska bli spännande att se om en verklig förändring kommer till stånd...det blir nog trots allt svårt när det fortfarande sitter betongklossar kvar...
 |
| Som sagt, Kejsarkronor och kirskål..... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar