söndag 3 maj 2015

Konsten att sluta i tid

Bord och matta från utställningen "Earth Matters"

När man inte orkar läsa så mycket är deckare att föredra! Helst då bra sådana förstås och Michael Connelly brukar vara ett säkert kort. Jag har nog läst alla hans böcker om hans hjälte Los Angelespolisen "Harry" Bosch och alltid fängslats av både miljö och intriger, välgjorda och välskrivna. Men i de sista böckerna tycker jag mig märka en viss slapphet. Tunnare språk, karaktärer som är ytligt mejslade och det känns lite segt att läsa. Samma sak gäller den kände John Grishman, ni vet han med "Firman" och "Pelikanfallet", två mycket välskrivna och spännande böcker och det har kommit flera bra böcker efter dessa, men de senaste jag läst har jag inte ens kommit igenom. Samma fenomen gäller ju filmer också… alla tvåor t.om treor som görs efter en bra huvudfilm, man kan liksom inte sluta…eller sångare, vars röst inte riktigt håller längre...
Kanske gäller detta främst människor som har ett konstnärligt yrke, men också för oss vanliga, som kanske har en viss position och har svårt att lämna över stafettpinnen till någon annan.
Tänkte på det igår när vi var på Artipelag och såg utställningen "Earth Matters" och träffade på Björn Jakobson, museets skapare. Vi stod en stund och samtalade med honom. Han har nyligen avgått som VD. Med ålderns rätt och försämrad hörsel drar han sig nu tillbaka men kommer givetvis fortsätta följa utvecklingen av sin skapelse. Att lämna något behöver ju egentligen inte ha med ålder att göra utan mer med insikten om att man inte längre kan eller orkar delta på sätt man önskar. Det fordrar självkännedom men också mod, inte alltid så lätt. Tänker plötsligt på min lilla mamma som hade svårt att acceptera att en städhjälp skulle komma till henne! Att hon inte såg längre hindrade henne inte från att vilja städa själv! Små och stora avslut…en konst!

Björn Jakobson och Christer i samtal

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar