Kategorier
- Allmänt
- Att säga ifrån
- Barn
- Barnbarn
- bokhandel
- boktips
- coronatid
- Dalen
- Dikt
- Familj
- Fest
- Film
- Frankrike
- Funderingar
- Japan
- jul
- Julpyssel
- Konst
- kriget
- Kropp och själ
- kultur
- Kören
- Mat
- Mina barn
- Minnen
- Musik
- Promenader
- Religion
- Renovering
- Resor
- Skrivande
- Sommar
- Starka kvinnor
- Svagheter
- Teater
- tradition
- Tromsö
- Trädgård
- tvserier
- Val
- Vinter
- Våren
- Vänner
- Världen
- Åldrande
lördag 8 november 2014
Ett moraliskt dilemma...
"Två dagar, en natt" heter en fransk film som man inte bör missa. Sandra och hennes man lever med sina två barn men näsan precis ovanför vattenytan, och när Sandra efter en sjukdomsperiod ska återvända till sitt arbete riskerar hon att bli uppsagd. Företaget går knackigt och hennes timmar ska fördelas på de andra. För att undvika protester från övriga 16 medarbetare lovar chefen 1000 euro i bonus till var och en om de går med på uppsägningen. En väninna till Sandra lyckas få igenom ytterligare en omröstning och under helgen övertalas Sandra av sin man att försöka påverka sina arbetskamrater att rösta för att hon ska få stanna kvar.
Nu börjar några dygn när Sandra under svåra kval söker upp kamraterna och försöker få dem att förstå hur mycket hennes arbete betyder både för henne som person och ekonomiskt samtidigt som hon förstår sina kamraters stora behov av den utlovade bonusen. De flesta sitter i besvärliga ekonomiska situationer och ett rejält tillskott till kassan väger tungt. Jag ska inte avslöja hur det går men här visas hur svårt det är att vara lojal, solidarisk och Sandra möts både av medlidande och ilska. Men filmen är inte svart eller vit. Människorna skildras i all sin litenhet men också i sin storhet och Sandra (Marion Cotillard) själv växer rejält under resans gång. Vi var tagna både jag och Christer efteråt av filmen, så stark och övertygande i sin vardagsrealism.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En film som jag tänkt se sedan den gick upp på biografer i Stockholm.Efter att ha läst ditt inlägg ger jag mig iväg till biografen.
SvaraRaderaMed vänlig hälsning
Gunilla
Roligt att inspirera Gunilla! Bästa hälsningar Margareta
SvaraRadera