tisdag 14 oktober 2014

Franska kort 5


Vad roar man sig med när vädret hela tiden visar ombytligt humör! Jo, man går på marknader, sitter på café och tittar på folk! Paraplyet ligger på sidan för säkerhets skull och jackan åker av och på allteftersom solen lyser! Ingen marknad är den andra lik, alla har sin speciella atmosfär och nu när de flesta turisterna har försvunnit verkar priserna ha sjunkit och kommersen är mer franskt vardagslik! Jag har flera marknadsfavoriter och en är marknaden i Salernes.  En vanlig fransk by, känd för sitt vackra kakel (tidigare låg här 15 kakelfabriker) och inte särskilt turistisk. Här är tempot just nu avslappnat. Duvor spankulerar omkring bland löven och man behöver inte vänta länge på sin café crème! En annan är marknaden i Aups, en fin by, känd för sin tryffel,  där vi tycker om att flanera omkring på de smala gatorna när vi inhandlat det vi tycker oss behöva!! Sedan har vi vår egen by! Här känner vi förstås oss mer hemma och då och då dyker ett välbekant ansikte upp som vi hälsar på! Bonjour! Jag förstår mer och mer vilken betydelse marknaden har för byns sociala liv. Här kan man åtminstone en dag i veckan träffas, utbyta nyheter, skvallra lite och hålla sig ajour med vad som händer! Vanemänniska som man ofta är går man till samma försäljare av olika varor och så etableras så småningom en relation vilket skapar en slags igenkännande trygghet och tillhörighet. Så även för oss, vi som bara är här en kort tid, blir igenkännandet en bekräftelse på att vi också är med i gemenskapen! Om än bara tillfälligt….

Här finns något för alla vädertyper! och smaker! 


Någon tyckte jag var fin! Här är svaret!!

2 kommentarer:

  1. Aha!! En liten tvål helt enkelt!! Elin tog hem en fantastisk tvål från Serbien, olivolja och väldoft - jag har nästan glömt att tvålar kan vara så härliga!
    Jag älskar också marknader!

    SvaraRadera
  2. Ja, Eva! Visst är sanningen enkel ibland!! Men man bör inte köpa för stora tvålar, efter ett tag tappar de sin fräschör och så ska man givetvis använda dem! och inte bara låta dem ligga i en låda (som jag ofta gör…)

    SvaraRadera