I år har vi varit mycket vid och på havet! Dels under vår Frankrikevistelse, dels här i Tromsö där vi också gjorde en tur med Hurtigruten till Kirkenes men kanske framförallt nu senast en vecka i Göteborgs skärgård på underbara ön Rörö. Christer, min käre man, hade funnit en lapp om ett litet hus där och under en strålande solvecka (vi lyckades pricka in sommarens vackraste vecka enligt värdfolket!) njöt vi av svalkande bad, långa promenader på blommande ljunghedar och också en båttur till bl.a den spännande ön Åstol. Varje dag morgon och kvällsdopp från en liten brygga med det öppna havet framför. Ingen gräns för vare sig ögat eller sinnet. Jag vet att jag inte är ensam om denna min fascination, långt därifrån!, vi kommer ju av vatten ("jag kommer av ett brusande hav...") det måste vara det som drar oss mot stränder och öar.
 |
| Doften lockar till inköp av ljunghonung! |
 |
| Klapperstensstränder lockar till stenplock! |
 |
| Vår badbrygga |
 |
| Häärligt! |
Ja, havet gör verkligen något med en. Jag åker gärna ned till stranden här när jag känner mig ledsen eller glad och på något sätt fylls själen med kraft. Underbart!
SvaraRadera