onsdag 31 oktober 2012

Dags för bokcirkel!

I min bokhandel hade jag varje år en bokcirkel. Det har ju många bokhandlare men min var lite speciell!Själv valde jag de böcker som skulle ingå, vilket var jätteroligt! och sedan fick man betala en slant för att vara med. Man kom som vanligt till bokhandeln och bytte bok och då blev det ofta lite småprat om boken även med andra kunder som kanske var där, men det som var det speciella var att i slutet av varje säsong så bjöd jag in alla medlemmar till bokhandeln för att samtala om de böcker vi läst samt också presentera de nya böckerna, som jag tänkte skulle ingå i den nya cirkeln. Det blev ofta livliga diskussioner, samtidigt som man fick möjlighet att lära känna varandra lite och eventuellt byta böckerna som man fått med varandra. Jag fick också kontakt med Feminas då bokansvariga Lena Rydin (som skrivit en fin bok om Carl Larssons hustru Karin). Hon besökte oss vid ett sådant tillfälle, vilket var mycket uppskattat! Sedan skrev hon en liten fin artikel om bokhandeln, gissa om jag var stolt!
Numera ingår jag i en lite mindre bokcirkel! 8 stycken kvinnor som träffas ungefär var femte vecka för att diskutera den bok vi läst. Det blir ofta spännande diskussioner eftersom vi alla är ganska olika, men även om det hettar till ganska rejält ibland är det oftast givande! I början satt vi i bokhandeln, men nu träffas vi alltid hemma hos mig och någon håller i fikat! Självklart Te!


P.S. Den lilla fina bokhandeln som ni ser på bilden fick jag av "Mostrarna" samma dag jag stängde bokhandeln. De gulliga systrarna har en fin antikvitetsaffär i Gamla Enskede vid Triangelparken med massor av lockande saker! Ni kan förstå hur lycklig jag blev! På kvällarna lyser lampan i "bokhandeln" och så många underbara minnen dyker upp i mitt huvud! Jag kommer nog att göra som Lars Cronér i TV-programmet Dobidoo! Ta en titt i ""arkivet" då och då!

tisdag 30 oktober 2012

Det är aldrig försent!

Varje tisdag åker jag in till Sveavägen för att under förmiddagen läsa Konstvetenskap. I ABF-husets kurslokaler anordnar det förträffliga Senioruniversitetet tillsammans med Folkuniversitetet föreläsningar och kurser i olika ämnen som, om man vill,  kan leda till akademiska betyg. Jag har läst Ide-historia, Abrahams religioner och nu Konstvetenskap. Kurserna sträcker sig ofta över 3 a 4 terminer och har de bästa föreläsare man kan tänka sig. Eftersom jag inte är intresserad av att ta några betyg, kan jag bara sitta där och njuta av all denna kunskap som kommer mig till del. Inga krav på motprestationer, inga läxor eller prov, utan bara lov att ta in för min egen skull. Vilken lyx! I dag lärde jag mig t.ex att man måste skilja på gobeläng och vävd tapet! Gobelins var en fabrik i Paris  som under 16 och 1700 talet tillverkade de mest fantastiska vävda tapeter med olika bilder till bl.a  Solkungen Louis X1V men sedan har namnet använts om andra  tygtapeter. Fy, fy, sa vår professor! Gobelänger kan bara komma från Gobelins och ska ha en fransk liten lilja i tapethörnet, annars heter det vävd tapet! Ingen särskild viktig kunskap kan tyckas, men lite kul!
Det är som med Champagne ni vet! Champagne får bara heta det om det kommer från distriktet Champagne annars är det mousserande vin! Men allt det här visste ni säkert redan!
Senioruniversitetet


måndag 29 oktober 2012

"Ha de..."

Så säger man när man skiljs åt på norsk! Nu far vi tillbaka till Sverige och lämnar våra kära. Reserverna är påfyllda och nu dröjer det inte så länge tills vi ses igen! I dag visar sig Tromsö från sin vackraste sida.





Klarblå himmel, gnistrande snö och lagom kallt. Perfekt flyg och promenadväder. Sista kaffestunden och lässtunden med Elsa Dolly för denna gång men som sagt, vi ses snart igen så "Ha de!"

söndag 28 oktober 2012

Ny vinjettbild!

Älskar lavendelbilden, men känner ändå att det är rolig att byta och nu när jag är hos Agnes måste jag passa på! Roligt att testa lite så nu blir det collage av min värld! Hoppas ni fortsätter besöka den!

"Tänk på vilodagen..."

"Tänk på vilodagen, så att du helgar den", många minns säkert detta uttryck som åtmnstone jag fick lära mig när jag var liten. Då var allt stängt på söndagarna, ja, jag tror t.o.m halva lördagen var stängd. Mamma fick planera inför helgen med mat och annat som skulle kunna behövas. På lördagskvällen ringde kyrkklockorna  sin helgmålsringning och detta innebar att nu började helgen. Fortfarande hör jag ibland på helgmålsringningen på TV, tycker om tanken som ligger bakom, att nu kommer en dag då vi ska ha möjlighet att umgås med varandra och med oss själva. Vila helt enkelt! I Norge är allt som sagt stängt på söndagarna,  och det tycker jag är sympatiskt! Man tvingas på något sätt göra andra saker än att springa i affärer och shoppa. Klart jag förstår att många familjer tycker det kan vara bra att hinna handla, men håll med om att det ligger något gott i tanken att ha en vilodag! Hoppas ni får en skön sådan! Gå gärna in här och se och lyssna! helgmålsringning

lördag 27 oktober 2012

Grattis till en underbar 2-åring!

Elsa Dolly


Vikten av vattenhål!

På varje plats jag reser till och kanske stannar längre än några dagar, letar jag efter ställen att återkomma till där det känns trivsamt och varmt. I Tromsö har jag funnit Biblioteket och Ölhallen! Biblioteket är en byggnad med spännande arkitektur, som invigdes 2005,  med enorma fönster som vetter ut mot staden och fjällen. Fyra våningar hög och på högsta våningen finns läsfåtöljer med små bord fastsatta i armstöden med plats för skrivbok eller kaffe.  Utsikten är formidabel! Atmosfären med alla böcker och den speciella tystnaden som råder här  lugnar och inspirerar mig. Jag fyller på! Fyller på , fast på ett annat sätt, gör jag också på Ölhallen! Här tillverkar man sitt eget öl, Mack, och denna publiknande oas har anor från 1920-talet. Då var det fiskare och äventyrare från Arktis som tog sig ett glas här och berättade sina mer eller mindre sanna  historier! Kvinnor var absolut förbjudna och det var inte förrän i början av 70-talet de tilläts komma in! (det lär ha funnits ett visst motstånd fortfarande...) Hit går vi varje gång vi är här och ofta är Elsa Dolly med! Chips och isvatten till henne, öl för Christer och vin för mig. (Jag gillar inte öl) och nu vintertid brinner brasan och isbjörnen grinar som vanligt mot oss!





Vår svenske trubadur Cornelis kom ofta hit när han var här och han som vi uppskattade mycket detta vattenhål! Dock är det inget ställe för nattsuddare! kl 18 stänger det och även på söndagen är det stängt som det mesta här i Tromsö. Men Biblioteket har öppet!

fredag 26 oktober 2012

Inga mackor tack!

Full storm utanför fönstret. Snödrev i stora sjok sveper mot fönstren och man hör hur det viner. Gott att vara inomhus i värmen! I dag har Elsa Dolly gått på dagis för de ska fira hennes 2 års dag som egentligen är i morgon. Barnehagen heter det här och den är verkligen annorlunda än den svenska. Till lunch serveras mackor med olika pålägg (vanlig lunch i Norge) med undantag från fredagarna då mackorna serveras varma! och har man inte hunnit äta frukost hemma så måste man ta med sig den och vem skickar med varm gröt t.ex, alltså blir det kanske några mackor och lite mjölk, således kall mat. Det är inte förrän barnen kommer hem på kvällen som de kan räkna med en ordentlig varm måltid. I skolan får du ingenting alls utan får själv ta med matlåda. Ni kan ju tänka er hur gott det kan smaka efter ha legat i skolväskan i flera timmar, för att inte tala om alla de barn vars föräldrar varken orkar eller hinner variera mackorna (om det blir några  alls...)  Säkert finns det många barn som varken får i sig frukost eller middag. Jag förstår verkligen inte!  Norge, detta oljerika land som inte har någon statsskuld utan tusentalsmiljarder i olika fonder och värdepapper. Skulle man verkligen inte ha råd med att låta barnen få åtminstone en ordentlig lunch??

Jag gillar dagis!


Blöjor och våtservetter får man också hålla med själv och är det så att barnen sover inne (På Elsa Dollys dagis sover man i sina vagnar ute i en ladliknande byggnad; barnen får dock sova inne om det blir för kallt!) måste man ta med egen liggmadrass. Dessutom berättade Agnes för mig att om man hämtar senare än halv fem får man böta. En mamma fick betala 500 kronor för att hon kom lite för sent. Detta är sant!! Dock vill jag starkt poängtera att detta handlar inte om den jättetrevliga personalen på barnehagen med dess trevliga lokaler och verksamhet, och Elsa Dolly stortrivs, utan mer om det officiella systemet!  Mer och mer förstår jag hur bra vi har i Sverige och hur viktigt det är att värna om detta. Tyvärr tar vi ofta så mycket för givet och först när vi konfronteras med olikheter förstår vi värdet av det vi har. Det kan gälla skolmat men också många många andra för oss självklara saker, som vi måste kämpa för att behålla.

torsdag 25 oktober 2012

Världens bästa morgonkaffe!

Varje morgon när vi är här serverar Elsa Dolly kaffe i sitt rum Först ligger vi i sängen och läser böcker, som hon hämtar i sin lilla bokhylla, och sedan tar hon mig i handen för att gå in och dricka kaffe! Hon har flera kakor att bjuda på, chokladtårta och gräddtårta med en jordgubbe! Så ger hon mig nallen, för han är också kaffesugen, och själv tar hon sin kanin! Och så sitter vi där och pratar och sjunger, för det måste vi också göra. "Sockerbagaren" bjuder också på kakor och där väljer vi noga vilka vi ska ta!



                           

"Ellen och Olle sjunger" böckerna älskar Elsa Dolly!
Härliga Bilder som följer texterna fint.

Man blir som barn på nytt och fantasin flödar över allt man kan göra. Ingenting är omöjligt och som sagt kaffet är världens godaste!

onsdag 24 oktober 2012

Nej se det snöar....





Idag kom årets första snö, för oss alltså! Agnes och Benny har redan haft snö flera gånger men den har smält bort och kanske gör den det igen så därför står fortfarande trädgårdsmöblerna kvar tillsammans med grillen för man kan ju aldrig veta...Det känns dock inte lockande att gå ut. Dimman är tät och även om det inte är så många minusgrader så gör den fuktiga luften att det känns ruggigt! Men så klarnar det plötsligt upp! Fjällen skymtar fram bakom skyarna och så även solen, så det blir att ta på strumpor och skor och vinterjackorna och så tar vi oss nerför backarna! Tromsö breder nämligen ut sig långt upp på kullen där Agnes med familj bor, så som ni förstår är det lätt att ta sig ner men segt uppåt! Elsa Dolly skrattar och är så glad. I dag får hon vara hemma från dagis eftersom momo och morfar är här och hon visar verkligen sin glädje! Så även om solen sedan går i moln och det skymmer på igen så har vi sol hela tiden!

måndag 22 oktober 2012

Nordpolen nästa!



Nåja inte riktigt! Men Tromsö ligger väldigt långt norrut i Norge och dit ska jag nu fara några dagar för att krama om dotter med familj och fira barnbarnet Elsa Dollys 2-års dag! I resväskan ligger långkalsonger och varma tröjor, för där är snö och minusgrader. Tromsö kallas för "Nordens Paris "(en tysk som besökte staden i slutet av 1800-talet lär ha myntat begreppet, då han förvånade sig över att kulturen hade nått så långt upp i obygden...) ävensom " porten mot Arktis" (många arktiska expeditioner utgår härifrån) och här finns också världens  nordligaste universitet och en vacker katedral, Ishavskatedralen, som blivit något av Tromsös signum. Här åt jag också förra gången tillsammans med dottern,  den bästa japanska måltid jag någonsin ätit! GOTT men DYRT! (som allting i Norge). Lägg därtill ett av världens nordligaste ölbryggerier "Macks" med en mysig pub, där en jätteisbjörn grinar mot dig vid dörren!, så har du allt du behöver! Ha det gott!

Ingenting!

Idag har jag ingenting att skriva om! Huvudet är alldeles tomt, inga kloka funderingar eller idéer poppar upp i mitt huvud. Vädret är ju som det är, nästan uttjatat med sitt regnande och inte heller vill jag berätta om det fina silverhalsbandet som jag ärvde av min mamma och som jag nu gömt på en mycket säker plats. Så säker att jag inte hittar det. Letar bakom böcker och längst bak i lådor t.o.m i frysfacket (det ska vara en säker plats...) Detsamma gäller låneboken som min väninna vill ha tillbaka, den kanske också ligger på det där säkra stället....Men sådant är ju ingenting att berätta om! Har du ingenting att säga så skriv ingenting och framförallt inte långt säger dottern (har jag för mig!) Ingen orkar läsa långa bloggar särskilt om de inte innehåller något. Jag läser i alla fall själv ganska långa bloggar om de skriver om något intressant och inte som nu om ingenting. Underligt hur lätt ändå orden fastnar på papperet (men det här är ju egentligen inget papper!) det var ju länge sedan som man skrev på skrivmaskin med papper! Gick faktiskt på en skrivmaskinskurs för massor av år sedan på Facit (sålde skrivmaskiner). Där satt en massa unga kvinnor (inga män) i långa rader bakom maskinerna och alla hade en skärm framför bokstäverna så att man inte kunde se dem. Och sedan gällde det att sätta rätt finger på rätt tangent och skriva en radda ord så snabbt som möjligt! Jag har fortfarande stor nytta av att veta hur fingerställningen ska vara när jag skriver! Nu är frågan vad jag ska ha för bild till detta. Jag tycker ju om att ha någon bild med. Men hur illustreras ingenting? Naturligtvis, med ingenting!!

söndag 21 oktober 2012

Brastider...


Jag är lyckligt lottad som har två kakelugnar. En i stora rummet och en i sovrummet. Vår villa byggdes 1909 och då satte man in , som brukligt var, kakelugnar, men när sedan villan renoverades  på 60-70-talet rev man ner dem och använde skärvorna som utfyllnad vid en utbyggnad som gjordes samtidigt.


Renoverade är synd att säga...förstörde vill jag säga nu... men det var den tiden. Dörrspeglar sattes för med masonitskivor, så även pärlspont och andra tidstypiska drag och många av de gamla fina fönstren försvann. (där glasen var handgjorda...). Vi har nu under årens lopp försökt återställa en del och så även kakelugnarna!  Det är en liten historia i sig faktiskt! Vi var ganska nyinflyttade och hade talat om att vi skulle vilja ha några eldstäder, när en bekant ringde. Hur har ni det?, sa han. Jo, fint, sa jag, men du, har du några kakelugnar på dig? Döm till min stora förvåning när han svarar att han har två stycken på sig!! Och dem kunde vi få köpa för en billig penning. Det hade visat sig att deras takhöjd var för låg.
Och så fick vi två stycken vackra ugnar, med indraget liv (midjan), kannhål (för rakvattnet) och vackert krön (kronan). Och nu värmer de oss under kalla och mörka höst och vinterdagar. Mest eldar vi i stora rummet men det händer också att kakelugnen i sovrummet får liv ibland. Och de är effektiva! Värmen sprider sig och håller i sig länge efter det elden slocknat. I går tände vi vår första brasa för hösten.


Kröp upp i våra stolar och tittade in i de flammande lågorna...värme, ro och ljus! Så har människor i alla tider samlats kring elden, och gör alltjämt!

lördag 20 oktober 2012

Guldstunder...


Det här äpplet ska jag och farfar Christer dela på!
Ser ni vem som är farmor?
Då och då hämtar jag mitt barnbarn på dagis. Jag vet att många mor-eller farförädrar har en regelbundenhet i detta men det har inte jag. Jag gör det givetvis om föräldrarna ber mig men annars går jag på lyst och när det fungerar för mig. Det är i alla fall alltid lika underbart att komma dit! När hon får se mig, lyser hela ansiktet upp och hon kommer springande mot mina utsträckta armar! Farmor, farmor, ropar hon, och sedan kramar vi varandra jättehårt. Tala om att man njuter av att vara så välkomnad! Hon är drygt 4 år och har så mycket att berätta! Det är en ljuvlig ålder. Frågor och funderingar fullkomligt bubblar ur henne, och nyfikenheten har inga gränser. För det mesta går vi hem till mig, men igår gick vi på café.  Här har man så goda bullar, så vi köpte två stycken för säkerhets skull!

fredag 19 oktober 2012

Ni är bäst...

Vaknar ganska tidigt på morgnarna. Nu får jag tända lampan och Christer muttrar och drar kudden över huvudet! Björken utanför fönstret talar om att nu är det höst och luften, som kommer in genom balkongöppningen är kylig. Ofta läser jag men lika ofta släcker jag lampan igen och ligger och tänker. Vet inte hur många historier jag hittat på så där i sängvärmen eller hur tankarna farit runt i verkligheten.
I dag regnar det igen och jag ser framför mig hur mina kära drar iväg till dagis, skola och jobb. Påbylsade med regnkläder och stövlar,  varma tröjor och med tunga ryggsäckar och väskor fulla av pärmar och böcker.


Minns hur jag själv, när det begav sig, drog i väg med två trötta killar till skola och dagis och själv sedan stressade iväg till min skola, där 25 elever väntade! (Tur att jag hade en så förstående rektor just då!) Då var jag skild och fick klara allt själv, men sedan när jag träffat Christer blev det än värre!!! Vi var så kära och galna och ville absolut vara tillsammans hela tiden, och eftersom han bodde i Vinsta, Hässelby, med sina två barn i ett stort radhus, där alla kunde få plats, var det logiskt att vi bodde där. Så varje morgon och eftermiddag for vi fram och tillbaka till Ljuskärrsberget, Saltis, där jag hade min lägenhet, för att lämna och hämta mina små änglar. Ofta tog Christer morgnarna medan jag eftermiddagarna, men det var långa, långa resor. Att vi orkade, kan jag nu tänka, men kärleken var stark, annars hade det aldrig gått! Mina underbara söner var så lojala mot sin mamma, för det var verkligen inte lätt för dem, och jag tänker ofta på hur de ställde upp för mig. Nu kan jag ta det lugnt, läsa min tidning och se allt på avstånd. Men ni som orkat läsa hit, ska veta, att jag också varit där ni är nu, och Ni gör det bra, Ni är bäst!

torsdag 18 oktober 2012

Att sjunga ger kraft...


Jag är med i kör sedan 24 år! Enskede Kammarkör närmare bestämt. Denna höst har jag varit borta mycket från repetitionerna eftersom jag inte varit hemma och jag känner av det...Det är svårt att beskriva den gemenskap och glädje som sången ger när man sjunger tillsammans. Många gånger har jag gått till kören ganska trött och nedstämd, men efter en stund lyfts tyngden från mina axlar och när jag går hem känner jag mig piggare och lättare till sinnet. En körmedlem hade en mycket svår tid för några år sedan. Hans fru var svårt sjuk i cancer men han kom till kören varje gång. Utan den skulle jag inte orka med, sade han, när vi talade om detta. Den ger mig kraft och på något sätt hopp. Vi har också gjort många resor tillsammans, gett många konserter både här i Enskede och utomlands, och vissa har varit magiska. Minns speciellt ett tillfälle då vi var i Estland. Det var strax efter det blivit självständigt och nöden var fortfarande mycket stor. Vi hade med oss skol- och sjukvårdsmateriel och när vi överlämnade det sistnämnda till ledningen för sjukhuset fick jag en idé. Kan vi inte sjunga för dem här? Snabbt samlade vi ihop alla korister och ställde upp oss i sjukhuskorridoren. Dörrarna öppnades mot de enklaste sjukrum du kan tänka dig och gamla och slitna män och kvinnor tog sig långsamt ut i korridoren. Och vi började sjunga psalmen "En vänlig grönskas rika dräkt" och när vi såg de trötta människornas ansikten lysa upp kunde vi inte hålla tillbaka tårarna. Vi kände alla att nu ville vi verkligen förmedla något, ett hopp kanske, så bra tror jag aldrig vi sjungit den psalmen trots gråten i halsen. Vi blev ett tillsammans. Så kan musiken vara i de bästa stunderna!

onsdag 17 oktober 2012

Afternoon Tea




Engelska hotell har alltid en bricka med teattiraljer och en vattenkokare på rummet så att man kan njuta av "en nice cup of tea" medan man bläddrar mellan TVkanalerna! Överhuvudtaget är te ett absolut måste i England och vi ska inte tala om Afternoon Tea! Har varit med om några häftiga sådana under årens lopp bl.a på hotell Dorchester i London ( där Elisabeth Taylor alltid bodde!) Där satt man i den eleganta foyen (lite uppklädd förstås) och blev uppassad av frackklädda herrar som serverade den ena godsaken efter den andra. En menu, tjock som en mindre bok!, presenterade alla de olika tesorter man kunde välja bland och givetvis drack man ur flortunna tekoppar! Här serverades också först ett glas väl avkyld champagne, men detta är ett nytt påfund och alls inte nödvändigt! På många finare hotell och varuhus serveras alltid Afternoon Tea, och på vissa, som på hotell Ritz t.ex, måste man beställa bord månader i förväg. Traditionen berättar att det var den sjunde hertiginnan av Bedford som tröttnat  på att bara ha en lätt lunch innan den sena middagen, så hon började servera te med tilltugg en eftermiddag runt 1840 i smyg. Men ryktet spred sig och därmed var Afternoon Tea fött! Numera kan många godsaker ingå men obligatoriskt är förutom te förstås, citron och mjölk, gurksnittar, scones med smör (clotted cream) och marmelad och som avslutning något bakverk. Just nu läser jag om en deckare av Christie, en gammal goding från 60-talet! "Bertrams hotell" och här bland pösiga länstolar och sammetsgardiner avnjuts eftermiddagsteet med bl.a "utsökta smördrypande muffins och munkar innehållande äkta röd jordgubbssylt"! Men det behöver inte vara så komplicerat! En kopp te hjälper alltid om man har bekymmer eller behöver prata om något och vill man slå på stort så finns här i   Stockholm flera bra Afternoon Tea ställen.  På Grand Hotell serveras i Cadierbaren ett utsökt eftermiddagste, men du måste beställa först!

måndag 15 oktober 2012

Dagar i London...

Långhelgen tillbringades i London med 13- årigt barnbarn! Vi har en tradition att bjuda barnbarnen som kommer upp i tonåren på en week-end resa. Hitills har det blivit London, Paris och Rom och nu blev det London igen. Det är något alldeles speciellt att vara med barnbarnen helt själv utan föräldrar och syskon. Man får tid att lära känna varandra lite mer samtidigt som man upplever olika saker tillsammans. Vissa saker är ju obligatoriska förstås som Madame Tussaud och London Eye, men denna gång blev det också ett besök på Towern, där jag aldrig varit förr. Towern byggdes på 1000-talet först som ett kungligt residens men fick sedemera andra funktioner bl.a som fängelse. Jag har alltid trott att min favoritdrottning Maria Stuart avrättades här, men så är inte fallet, däremot flera andra bl.a Anne Boleyn,  som förmäldes med Henrik V111 för att ge honom en manlig arvinge. Hon födde dock en dotter (sedemera Elisabeth 1) och det medförde till slut att hon fick släppa till huvudet... hon ligger nu begravd under altaret i det lilla kapellet som ligger inne på Towern. Än i dag mister kvinnor huvudena.... Tänker på den unga flickan i Pakistan som skjutits i huvudet av talibaner, bara för att hon kämpade för att flickor ska få gå i skolan. Så vi har verkligen ingen rätt att förfasa oss över gångna tider.
På marknaden i Notting Hill, bokstavligt talat svart av folk! slingrade sig underbar sång plötsligt fram mellan alla ljud. En ung man med en makalöst vacker röst sjöng "Panis Angelicus" ett sakralt stycke av Cesar Frank och jag blev stående alldeles stilla och lyssnade. Allt buller, alla människor försvann för ett ögonblick och jag ville nästan gråta. Så är det också med livet. Ondska lever parallellt med allt det vackra som vi människor också förmår skapa.

Jultomtar har redan börjat anlända....

Te ....
och engelsk frukost!
Många parkbänkar doneras och får då givarens lilla plakett fastsatt!

                       
                             
promenad i vackra Hyde park
                             


 

onsdag 10 oktober 2012

Långhelg...

Detta innebär att jag inte kommer att skriva på några dagar...men jag återkommer! Trevlig och avkopplande helg önskar jag dig!

"Hen o hon, han o hen..."

Skrattet spred sig i går på Operan när kärleksarian i Mozarts "Trollflöjten" sjöngs av Papageno och Pamina. Det var i mångt och mycket en häftig föreställning, där handlingen är förlagd till nutid och den inledande scenen börjar i  ett stort klassrum  där "eleverna" sitter med ryggen mot publiken. Det fick mig att tänka på Ola Billgrens tavla "Är du lönsam lilla vän?" Skolsalen förvandlas sedan under kvällens lopp till olika platser där handlingen utspelar sig. "Trollflöjten" innehåller det mesta! Sagotema, burleskheter, romantik, finstämda partier, magi, ja,  i detta fall också en björndans!....men jag kan tycka att den underbara musiken kommer lite i skymundan för alla extravaganta scenerier. Handlingen kan tyckas rörig och det är inte alltid så lätt att veta vem som är ond respektive god,  men texten bär  på ett budskap om försoning mellan man och kvinna, om fred och frihet från förtryck, kärlek helt enkelt. Jag berusas alltid av Opera. De stora känslorna, de dramatiska uttrycken, inte alltid realistiskt, ganska ofta sentimentalt... men så härligt befriande känslosamt!  Har du inte besökt Operan så gör det! Dels är det så vackert där och med ögonen slutna kan du vila från distraktionen från scenen en stund och bara njuta av fantastisk sång och musik!

måndag 8 oktober 2012

Play it again..


Som sagt, jag är alltid sen i starten! Det var visserligen ett tag sedan men när jag beklagade för min väninna att jag var så ledsen att jag ofta missade program jag ville se på TV och även ofta repriserna, svarade hon, men tittar du inte på SVT Play? Ni får gärna skratta men sanningen är den att det hade aldrig slagit mig att det var något man kunde göra. Givetvis kollade jag genast upp och nu är det ofta det som gäller! De senaste dagarna har jag gått in och tittat på Babel, som jag tycker är ett mycket bra och givande program och där jag missat en del under min Frankrikemånad. Nu kan jag, när jag vill och kan, sätta mig tillrätta i sköna stolen och med en kopp Te titta på Jessica Gedin och hennes gäster! I går såg jag programmet där författarinnan Jeanette Winterson var med. Läste en bok av henne för länge sedan men blev mycket sugen att läsa mer av henne. Hon gav ett mycket sympatiskt intryck och hon berättade om hur böcker och att läsa hjälpt henne under kriser i hennes liv. Hon kunde ställa sig framför en spegel, titta på sitt ångestfulla ansikte och börja läsa någon dikt. Sakta tog sig orden in i henne och efter en stund kunde hon se hur ansiktet slappnade av och blev mer rofyllt. Det finns ett inslag också i programmet där man föreslår olika böcker för olika typer av problem. Orden som terapi! Så sant, så sant...

söndag 7 oktober 2012

Den goda strömmingen!





Sura miner säkert hos några som läser det här, andra smackar njutningsfullt med munnen! Själv tillhör jag ett illustert sällskap "Surströmmingsakademien" med egen symbol, som varje höst träffas för att inmundiga denna läckerhet! Vi är 8 stycken och vi kan inte enas om hur länge denna sed har pågått men det rör sig om drygt 25 år. Förr fick man inte äta surströmming hur som helst utan det var tillåtet först från den tredje torsdagen i augusti, vilket gjorde att datumet kunde variera lite. Det hade att göra med att man ville vara säker på att strömmingen var ordentligt mogen för att intas. Numera har man överlåtit ansvaret åt tillverkarna. Men det skulle aldrig falla oss in att äta innan premiären, vi är mycket noga med traditionens upprätthållande! På vårt bord står förutom strömmingen med tillbehör (lök, mandelpotatis, hårt och mjukt tunnbröd) också mesost och gräddfil. Det sistnämnda har tillkommit ganska nyligen då en av medlemmarna starkt hävdar att det ska finnas med! Kvällens värdinna har också ofta lite tilltugg till de något vacklande entusiasterna! som köttbullar och svampgratäng. Men det är egentligen fusk!! Öl och nubbe och diverse sånger hör förstås till men inte mjölk! (som också lär drickas), det får drickas i dag i stället!

lördag 6 oktober 2012

Höststädning

Det känns alltid lite vemodigt när sommarmöblerna ska ställas ner i källaren. Vi försöker alltid skjuta på det lite, men nu är den perfekta dagen, sol och lagom kallt! Minns när vi tog fram dem. Då var det vårknoppar överallt och fåglarna sjöng av full glädje och förväntan. Nu är det tyst och i fågelbadet simmar nedfallna löv. Jag tar in pelagonierna i värmen men låter kryddkrukorna stå kvar. En sista ros lyser emot mig och lobelians vackra blå blommor kommer säkert glädja oss ytterligare några veckor!





Nästa arbetsinsats blir att plocka upp alla äpplen som ligger på marken. Ständigt dåligt samvete för att jag inte tar tillvara på dem. Pallar man inte nu för tiden!? Får väl ställa ut en korg med skylten "Varsågod och palla!"

fredag 5 oktober 2012

Somewhere over the rainbow...

Nu är det två år sedan min mamma dog. En höstdag som denna somnade hon in 94 år och det var skönt för henne. Liten och mager, blind och så oändligt trött. Jag hade en fantastisk mamma! Hon förvaltade väl sitt pund trots dåliga odds och hon bevarade alltid sin positivitet inför det som livet bjöd henne.




Hon skrev mycket, bl.a om sitt liv och det blev till en liten bok som jag delade ut till familj och vänner på hennes begravning. Hon växte upp på ett barnhem på söder, "hemmet för vanartiga flickor" och där bodde hon tills hon hamnade på en hushållsskola. Att läsa om dessa barnhemsår och hur hon hon ibland blev behandlad och samtidigt titta på sina egna små barnbarn, ja, då vill man gråta. Jag tillhör nu dem som tror att det finns något bortom bergen... att mamma finns någonstans, nu som min skyddsängel, som min pappa och farmor! En kväll på terassen i Frankrike satt vi och talade om mamma och våra roliga minnen med henne! Då kändes hon plötsligt så nära! Mamma är här nu, sa jag till Christer. Hon sitter här och lyssnar på oss! Det var en sådan stark känsla av värme och närvaro! Jag tänkte på det när jag gjorde i ordning hennes grav igår. Här är hon ju egentligen inte. Graven är till för oss, för att få något påtagligt att sköta om, hon själv är någon annanstans  "...over the rainbow.."

onsdag 3 oktober 2012

Ordning och reda...


Ge mig kraft!
.
..eller Gud ser dig! Välkomstblomma på bordet från fina sonen och svärdottern och diverse post och tidningar på bordet. TVn på, (har inte sett TV på en månad!), och sossarnas ekonomiska taleskvinna talar om vikten av ordning och reda i finanserna, vilket låter mycket likt moderaternas ekonomiska talesman! Ordning och reda ska det också vara på Kyrkogården. Öppnar ett långt brev från kyrkogårdsförvaltningen där man förklarar att min älskade mammas gravplats inte är i det värdiga och ordnade skick som man kan förvänta sig varför gravrätten kan förverkas om ingen åtgärd sker inom det snaraste bla. bla...Undrar om man tänker gräva upp stackars mammas urna då...är det hennes grannar som klagat kanske!? Jag har alltså varit borta i drygt fyra veckor och under denna tid har det, om jag förstått rätt, regnat ganska mycket här. Det är klart att blommor som jag planterat tidigare ser molokna ut och gräset runt om växt men i alla fall! Stackars mamma, att hon ska få skämmas för sin slarviga dotter.... ska snart ta på stövlar och regnjacka och vidta lämpliga åtgärder! Ordning och reda som sagt! Dessutom ett kravbrev från biblioteket på en deckare som jag inte mindes att jag lånat. Det värsta är att jag tror den ligger i Frankrike... Ingen ordning och reda här inte!

måndag 1 oktober 2012

A bientôt!





"Vi ses snart igen..."I går tände vi för sista gången (denna gång) ljusen i vår lilla nisch, där husets skyddsmadonna står! Vi skålade i nyinköpta glasen från Biot i rosévin från Carpe Diem och avnjöt chevre chaud på paprika som vi älskar! I dag lämnar vi vårt paradis för Nice, där vi ofta brukar stanna några dagar innan vi far mot norr. Nice är en fin stad med sin långa Promenade des Anglais, och kanske blir det ett dopp i havet också. En hel dryg månad har vi fått leva här och det är första gången som vi stannat så länge. Vädret har varit sommarskönt men nu den sista veckan har regnet öst ner och morgnarna varit kyliga. Hösten visar sig också här med bladen som börjar anta olika färger och falla ner på marken och sommarkläderna på marknaden byts ut mot varma tröjor och långbyxor. För mig har dessa veckor dessutom betytt något särskilt. Att skriva en blogg som jag gjort varje dag har öppnat mina ögon mot allt som omger mig och man kan säga att jag fått fördjupad kunskap om mycket som jag förut inte tänkt på. Ni ska också veta att en blogg fordrar en mottagare på ett annat sätt än när man skriver i sin dagbok. Och det är ni som har tagit del av den som gjort mig så inspirerad! Jag vill tacka er, det låter kanhända högtidligt, men jag är så glad och lycklig för allt fint gensvar! Min avsikt är nog att fortsätta hemmavid men kanske inte lika frekvent så... A bientot!