tisdag 31 december 2013

Gott Nytt År 2014 till alla!


Om några timmar är det ett nytt år. Hade så gärna velat sitta en stund och blogga så här på årets sista dag men det har inte låtit sig göras. Just nu är livet ganska hektiskt, det är mycket med barnbarn och Christer har dessutom problem med en hyresgäst som har lyckats lura inte bara honom utan också en hel del andra här i området både på pengar men också med andra lurendrejerier. Storyn är helt otrolig men jag går inte in i den, kan bara säga att det tar mycket energi och och lägger sordin på nyårsstämningen. Men det kommer givetvis lösa sig och vi går ut förhoppningsvis klokare och mer försiktiga. Annars har det varit ett fantastiskt år. I morgon räknar jag med att kunna sitta ner och summera lite tillsammans med min kära man. Det är en tradition vi har att reflektera och begrunda det som hänt oss under året. Så kära bloggvänner! Ha en fin nyårskväll och jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt 2014!

måndag 30 december 2013

"Människan är människans glädje"


Äter lunch med kär väninna. Melanders fisk på Medborgarplatsen. Alltid fräscht, alltid gott! Vi talar länge om livet och kärleken och när hon går på toa tittar jag mig omkring. Ganska mycket folk, en del par men mest ensamma. Kvinnor och män som sitter där och äter, har ibland en tidning framför sig eller tittar i mobilen, men ensamma. De behöver ju inte vara ensamma egentligen. Jag menar hemma kan finnas en fru eller en man och de sitter nu här och får en skön stund för sig själva….men jag tänker ändå på hur många som faktiskt lever ensamma i vår stad. Enligt statistiken är det många ensamhushåll och det snarare ökar än minskar. Men de flesta längtar efter någon att dela livet med det är jag övertygad om.  Dejtingsajterna är många och det verkar vara här som man lättast kan få kontakt med någon. Vad gör man annars? Går ut och dansar? sjunger i kör, kanske på jobbet... eller som en väninnan som nu ska gå med i en skytteklubb för att där om möjligt hitta en vän! Var det lättare förr? Jag vet uppriktigt sagt inte. När man är ung är det ofta i vänkretsen man finner någon men när man är äldre och redan har kanske barn och förhållanden bakom sig är det svårare. Att gå ut på krogen känns inte längre lockande och vänkretsens män och kvinnor är ju ofta upptagna. Så det verkar som nätet är det enda möjliga... Jag har flera vänner som hittat varandra där och nu senast min käre bror som lyckligt deklarerade häromdagen att nu hade det äntligen sagt Klick! mellan honom och en kvinna som han fått kontakt med just på nätet! Så nu blir det en nyårsafton i tvåsamhetens tecken för honom! " Man är mans gamman" som det står i Havamal!

fredag 27 december 2013

The Butler


Vi såg en riktigt bra film i går "The Butler". Den bygger på en verklig berättelse. Handlar om en färgad man som växer upp på ett bomullsplantage i södern som slav, blir en s.k. "housenigger" och som genom hårt arbete och stor läraktighet till slut hamnar hos  presidenten i Vita Huset som Butler. Under 34 år tjänstgjorde han där under 7 olika presidenter. Vad mycket han måste ha fått höra... Via mannens minnen följer man också medborgarrättsrörelsens framväxt och man påminns att mycket av detta hände under 60-talet. Inte så långt tillbaka i tiden... Visst hörde man talas om demonstrationer, Black Panther rörelsen och Martin Luther King. Men visste eller rättare sagt kunde vi verkligen förstå hur stor diskrimineringen av de svarta var och vilka fruktansvärda orättvisor och repressalier de fick utstå även under kampen? För många färgade människor måste Barack Obamas seger varit helt fantastisk och en verklig seger. Se filmen om du har möjlighet…en tänkvärd film som också visar att kamp för rättvisa inte alltid behöver ta till våldsamma medel. Forest Whitaker som butlern och Oprah Winfrey som hans hustru är suveräna. Oprah har verkligen många strängar på sin lyra!

onsdag 25 december 2013

God Jul!


"Var hälsad sköna morgonstund…" sjöng vi nyss på julottan i en fullsatt kyrka. Ljusen lös och det var en varm, fin stämning. Ute är det höstgrått med lite regn i luften… inte alls den där vita julen som många av oss vill ha. Här vid mitt bord där jag nu sittrer doftar hyacinter och på golvet leker Elsa Dolly med sitt slott. Förutom ponnisar så är det prinsessor som gäller och det är undrbart att höra henne småprata och fantisera. Lilla Elin Lykke tittar kärleksfullt på henne där hon sitter i liggstolen, att ha en stora syster….  Juldagen har för mig alltid betytt " bara vara lat dagen" men i dag ska vi på bio på eftermiddagen med några barnbarn, så min dag får bli i morgon i stället. God Jul kära bloggvänner!

God Jul med mammas mandelmusslor!

söndag 22 december 2013

Jag är med!


Fyra ljus är tända i adventsstaken. De brinner för alla engagerade och protesterande människor som i dag demonstrerar mot rasism och våld här i Kärrtorp. Jag var inte med men jag hade gärna varit det. Min son fick representera mig…själv sjöng jag i kyrkan på gudstjänsten. Kanske skulle jag ha prioriterat demonstrationen men jag har också lojalitet mot min kör och i dag var det bara damerna som sjöng. Idag är det nämligen jungfru Marias dag och prästen talade om Marias och hennes släkting Elisabets möte. Båda var havande när de möttes och båda skulle föda två män som på olika vis skulle komma påverka och förändra världen på ett sätt som saknar motstycke.  Johannes och Jesus. För några månader sedan var jag just i den byn där detta möte skedde,  Ein Karem, som jag skrivit om tidigare i min blogg, och när prästen läste bibeltexten såg jag framför mig den fina byn och mindes den vackra kyrkan som byggts till minne av detta möte. När jag kom hem funderade jag kring den tid och det samhälle jag lever i. Det är ett gott samhälle på många sätt, min svårt sjuke vän får all vård han behöver till ringa kostnad, alla mina barnbarn får gå i skolan och själv lyfter jag med hundratusentals andra en månatlig pension. I bland "somnar" vi dock till…smågnäller…men nu börjar en kraft visa sig som påminner mig om engagemanget på 60-talet. Det finns en gräns för vad vi som människor kan tåla,  nu är den nådd.  Så underbart att se alla dessa människor gå ut och säga ifrån… själv går jag till min kör…men,  JAG ÄR MED!

lördag 21 december 2013

Nu står granen grön o grann i stugan!


Om några timmar kommer alla barnbarn för att baka peppisar och göra smällkarameller! Vartannat år gör vi så när vi inte har jul hos oss och det innebär bord och stolar överallt, kakformar och deg på golv och i små munnar! men även lustiga figurer av olika tjocklek på plåtarna! De större barnen hjälper de mindre och själv går jag omkring och stöttar än här och där. Det är prat och skratt och och på en bandspelare berättar min mamma om sin barndoms jular på barnhemmet och spelar och sjunger de julsånger som sedan följt mig i hela min uppväxt. Bandet är ovärderligt, ett verkligt tidsdokument och jag vårdar det ömt!  Sedan kommer föräldrarna och vi äter julkorv och potatismos som Christer fixat! Det känns viktigt att träffas alla åtminstone en gång under julen, känna samhörigheten och gemenskapen. Elsa Dolly har förberett med att ordna till på tomtehyllan och handla julgran med morfar, så granen ska också kläs och sedan ska vi fylla skålar med godis som vi inhandlat på en av alla julmarknader i stan! Dock inte på det godisstånd som syns på bilden. Den är från Gamla Stans julmarknad där vi strosade omkring en dag. Visste ni förresten att den marknaden har funnits utan avbrott sedan 1915! Således nästan 100 år!


torsdag 19 december 2013

"Vad vore väl en bal på slottet…"

I dag är ingen bra dag….Känner mig lite deppig, sur, arg…allt i en enda röra utan någon större anledning. Jag ser hemsk ut också tycker jag…går omkring i gammal morgonrock med håret som  vanligt rufsigt och på kinden syns den där lilla bruna fläcken tydligt, den som så fint kallas åldersförändring. Vem vill ha åldersförändringar och rufsigt hår? Inte den här lilla flickan i min 70-åriga kropp som sticker ut tungan just nu och säger BLÄ…"Margaret est de mauvaise humeur" sa min franska pojkvän för hundra år sedan känns det som just nu, och så är det…jag är på dåligt humör. Får man det när man har det så bra? Jag vill inte vara klok, snäll och förståndig utan stampa i golvet och säga BLÄ, BLÄ.. Några vänner far på kryssning till Västindien om några dagar. Gud så tråkigt att åka runt bland söderhavsöar och bada i blå laguner, för att inte tala om att tvingas klä upp sig i vackra kläder vid överdådiga matbord. Det hemskaste måste dock vara att sitta i en hård däckstol och läsa medan vinden blåser i håret och solen skiner varmt…Skulle jag vilja detta? Ja, just nu känns det lockande!



måndag 16 december 2013

"TRÄFFAD…"


Mitt i allt julstök bär vi på en stark oro…en av våra allra bästa vänner är svårt sjuk och i dag ska man eventuellt påbörja ytterligare en sorts behandling för att åtminstone försöka bromsa upp sjukdomens förlopp.
Vi talar med honom ofta, även med hans fru, och vi försöker vara positiva och hoppfulla…men det är inte lätt när man hör hans trötta röst.
Tänker ånyo på hur vi stretar på i livet, stressar än hit och dit, köper saker och samlar i våra lador. Och ändå…allt detta betyder ju slätt och ingenting om man inte får vara frisk. Vår vän kämpar och som tur är har han nära och kära omkring sig, inte minst sin hustru som hela tiden finns där kärleksfull och stöttande.
Vår käre vän är poet, målare och livskonstnär och under årens lopp har han förärat oss många dikter och bilder. Hans sista lilla diktsamling "dodeka" börjar med denna dikt som jag här återger med hans tillstånd.

TRÄFFAD

Här är jag nu
i skuggan av mig själv
och upptagen av mina tankar
Lutad mot det förflutna,
fylld av det som redan varit
och blickande in i molnens vithet
-På väg ifrån evighetens outgrundliga gränser

Runt omkring sjunger fåglarna fritt
grönskar det som kan växa,
doftar jorden medan regnet faller
-Som tårar ingen känner när kvällen närmar sig
för att hastigt fukta kinden

Här är jag nu
tyst medan allt lever,
och glömmer mig bort i stunden,
för att finna en närmare fortsättning i hoppet som döljer sig

Där,
i det bländande ljuset
gömmer sig de farbara vägar som leder vidare
För mig…


söndag 15 december 2013

Goda minnen är som varma tröjor...

 Ibland när jag har svårt att somna eller livet känns lite deppigt då kan jag gå in i min goda minnesgrotta och plocka fram något att värma mig vid! Här inne i grottan ryms människor, platser, händelser och en av dessa människor som jag tänker på i dag är farbror Bertil! Han är död nu sedan flera år men det var en verkligt god och snäll man. Dessutom var han en stor supporter till min bokhandel! Inte så att han handlade något, nej, hans hem var fullt av böcker, snarare lämnade han massor till mig!! utan han kom in då och då med en artikel som han dragit kopia på i biblioteket och som han tyckte jag skulle läsa. Eller också tog han fram sin lilla egna pall, som han burit till mig för att ha en egen stol! och drack en kopp kaffe och talade om livet. Alltid bar han det han handlade i sin slitna, ja uppriktigt sagt fula kasse, och vi försökte få honom att skaffa en ny men det gick inte! Han var inte mycket för att konsumera och jag tror aldrig han köpte nya kläder men han var alltid fräsch och kläderna var om än gammalmodiga hela och rena. Av en god vän fick han ärva lite kläder efter hennes pappa och vi gladde oss över den nya varma överrocken som han bar de sista åren! Han bodde i en villa som han bott i i nästan hela sitt liv, först med sina föräldrar som han tog hand om och sedan själv. Att besöka farbror Bertil var som att kliva in i 30-talet! Inget hade renoverats sedan huset byggdes någon gång på 20-talet och hemmet var nog i stort sätt som det alltid sett ut. Att bli bjuden på kaffe var något alldeles extra. Fina koppar på spetsduk, kakor och tårta och fyllda chokladbitar i en bonbonjär! I lilla glaset serverades alltid något sött och gott; farbror Bertil var en riktig konnäsör! Kanske spelade han också något vackert på sitt piano, som han spelade på varje dag, eller berättade om sin fantastiska soppa som var orsaken till hans goda hälsa! (receptet finns med i kokboken "Matlagare i Enskede"!)
Hela hösten har jag gått förbi hans villa på väg till kyrkan och sett hur man renoverat både ute och inne, (hoppas de bevarar något av ursprunget…) Trädgården, farbror Bertils stolthet, var med i Lars Krantz trädgårdsbok "Från Casablanca till Enskede" och i växthuset, som tyvärr är rivet, har jag druckit flera goda drinkar! In i det sista var farbror Bertil ledsagare till pensionärer på Dalens Äldreboende, en mycket uppskattad sådan! Mitt ljus i dag på tredje Advent lyser för honom och alla andra fina människor i min minnesgrotta!


fredag 13 december 2013

"Här kommer lussebrud..:"


Visst får man väl skryta ibland?! Jag har flera sångfåglar i min familj och i dag var jag och lyssnade på två av dem! Lilla S sjöng "Stilla natt" med sin klara, vackra stämma…alla tre verserna och applåderna  lät inte vänta på sig! Gissa om både farmor och mormor som också var där, var stolta! Och sedan var det storebror I som sjöng "White Christmas" tillsammans med en klasskamrat! Lite mer skryt!! I vann 2011 Värmdö skolors musikfestival med en sång som han själv komponerat! Klart att farmor är stolt, körsångare som jag är!   Luciafirandet bygger på både nordiska och katolska seder och 13 december sammanfaller med det italienska  helgonet Lucias festdag och den svenska folktron att på denna dag inföll årets längsta natt. Lucia betyder som ni säkert redan vet ljusbärare och har således blivit en symbol för vårt behov av ljus i mörkret. Själv led hon martyrdöden år 304 i Syracusa på Sicilien. En fin högtid tycker jag då vi får tillfälle att sjunga och lyssna på våra traditionella julsånger och fylla våra hem med doften av pepparkakor och saffransbullar! Som ni märker är jag en riktig "Julfreak!!

Helgonet Lucia målat av Francesco del Cossa

onsdag 11 december 2013

Sandkakebak!


"Titta solen" sa Elsa Dolly och började sjunga "Det är så härligt att gå i solen…" och så gick vi upp till sandlådan trots att hon inte är riktigt frisk utan hostar och får feber på natten. Men nu var hon pigg och måste ha känt av kontrasten mellan Tromsös snöhögar och skymningsljus och Magganparkens fortfarande gröna gräs och sol!! Familjen är hemma på julferie och själv tycker jag att det är skönt att sova i egen säng igen. Nu vill jag inte åka någonstan på ett bra tag (mina vänner ler i mjugg…) utan pyssla och fixa inför julen! Fina sandkakor blev det och i morgon ska vi baka mandelmusslor något som min mamma alltid bjöd på till julen med grädde och sylt!

11 december...

söndag 8 december 2013

Tankar om omtankar!


Mitt andra Adventsljus tänder jag för Nelson Mandela, för hans livsverk, för hans mod och patos att vilja göra världen bättre. Men ljuset ska också brinna för alla dem som mer eller mindre osynliga försöker göra skillnad. Häromdagen såg jag ett inslag i Rapport som berättade om hur människor i en liten by i Värmland tog hand om sina syrianska flyktingar på ett generöst och medmänskligt  sätt. En fotbollstränare startade en fotbollsgrupp för pojkarna i förläggningen och flera gånger i veckan åkte han ut dit flera mil för att träna dem. Det gick inte att ta miste på barnens glädje. Tänker också på små vardagliga "omtankar"oss människor emellan. Ett oväntat sms, ett telefonsamtal bara för att säga "hur har du det?" eller "tänker på dig"…sådant där som man blir så glad av och som får en att tanka om! Häromdagen när jag hämtade Elsa Dolly på dagis stod hon där med händerna bakom ryggen och såg klurig ut. "Jag har något till dig mormor," sa hon och räckte fram handen. Där låg ett halsband och ett armband som hon gjort. Mormor blev jättevarm i hjärtat förstås och satte genast på sig. Ljuset får med andra ord brinna för all den omtanke vi har och kan ge åt varandra!


lördag 7 december 2013

Julmarknad i Hälla


Vi åker flera mil för att ta oss till den lilla julmarknaden i byn Hälla på Kvalöya, en ö bredvid Tromsö. Vi är väl påpälsade för det är kallt.  Här i Hälla har man fört samman en del gamla hus och gjort som en liten gammaldags by och nu är husen upplysta och här kan du köpa hemstickat och hembakat. Det har kommit mycket folk och caféet är fullt av människor som skrattar och pratar och låter sig väl smaka av olika kakor från buffébordet.  Våfflor finns alltid och varm korv och på våningen ovanför spelar ett band julsånger. En typisk julmarknad men med en extraordinär omgivning! Fantastiska fjäll och den blanksvarta fjorden nedanför. På en höjd brinner en eld att värma sig vid och jag hittar en liten ängel med en hemstickad guldkjortel att hänga i granen hemma! Det är mörkt när vi åker hem igen. Jag dåsar till i bilvärmen och frågar vad klockan är. Hon är 14!!! och för mig känns det som hon var 17! Minst!

fredag 6 december 2013

Vi bakar kakemän!


Till jul bakar man kakemän här i Norge. I går blev vi inbjudna till en god vän till Agnes på kakebak och efter att druckit glögg och tittat på den vackra julstjärnan från Åhlens! (ska köpa en när jag kommer hem!) började vi, läs Elsa Dolly och pappa Benny baka. Det luktade ammoniak i köket eftersom man använder någonting som kallas hornsalt (hjorthornssalt) i degen och saltet innehåller ammoniakkarbonat som ska göra bakverken spröda. Kakorna blir vita, lite mjuka och söta. Man bakar pepparkakor också men dessa kakor är typiskt norska! Formarna var lustiga! halva och huvudlösa figurer men också hjärtan och gubbar.
Elsa Dolly djupt koncentrerad!

torsdag 5 december 2013

"Håll grytan kokande…"

"We wish you a merry Christmas…"

I dag tog vi en promenad i centrum. I stort sätt lyser det hela tiden i "byn"! Ingen ide att släcka eftersom det aldrig blir riktigt ljust. Man blir glad av alla juldekorationer på gator och torg och det blir extra stämning eftersom snön lyser vit! I dag såg jag också något som jag minns från min barndom och som det var länge, länge sedan jag såg i Stockholm. Då vid juletiden stod "soldater" från Frälsningsarmén på gatorna och sålde sin tidning "Stridsropet" och bredvid var uppsatt en gryta i en speciell ställning och där stod en skylt "Håll grytan kokande"! Mamma och jag lade alltid en slant i grytan och köpte tidningen och jag minns att "soldaten" alltid bockade så fint och tackade. Och här går jag med lilla Elin Lykke i vagnen och där framme hänger en gryta med Frälsningsarméns emblem i toppen! "Soldaten" har ingen uniform utan vanliga kläder och ingen tidning säljer han heller. Men jag får några norska kronor av Agnes och lägger dem i grytan. Det skramlar dock sorgligt tomt i den….


onsdag 4 december 2013

"Nej se det snöar…"

Åter i Tromsö! Denna gång hade jag tur som som kom med ett tidigt plan för timmen efter bröt en våldsam snöstorm ut som gjorde att flera flyg måste ställas in. Det är otroligt vackert med allt detta vita och lagom kallt är det men det innebär också mycket snöskottning och dubbar på kängorna bör man ha när man går nerför backarna. Det blir aldrig riktigt ljust och vid tvåtiden är det mörkt. Så vi tänder många ljus, dricker glögg och jag läser sagor! Just nu är det sagor om prinsessor som gäller!
Lilla Elin Lykke har fått sin första bok av mormor! Det ska börjas i tid!

Klockan 9 och klockan 14!
Skotta, skotta….
"Bä,bä och vov vov!"

måndag 2 december 2013

Mata ne Japan! (Vi ses…)

I dag avslutar jag mina små betraktelser från vår fantastiska Japanresa. Jag har valt att skildra våra kulturella upplevelser men självklart löper det moderna Japan jämsides. Japan är ett mycket homogent land (japaner, japaner!!) och det är givetvis skillnader mellan små byar och stora städer när det gäller den moderna utvecklingen. Arbetslösheten är låg som brottsligheten,  och det finns ingen bostadsbrist. Skatten ligger på 10% men då får man betala sina egna pensions och sjukavgifter. Dock har alla ett grundskydd även om man saknar arbete. Skolan är både statlig och privat och alla har skoluniformer. Takten är hård men enligt vår guide, som bott i Japan i många år är vår västerländska bild mycket överdriven. Mycket i familjelivet är fortfarande traditionsbundet och kvinnans ställning långt från vår svenska jämlikhet. Men det pågår en utveckling och många diskussioner förs där Sverige ses som ett föregångsland och förresten inte bara inom det!!  En ung man frågade oss varifrån vi kom och när vi svarade Sweden sa han med ett stort leende. "I looove IKEA"!! Kärnkraftsolyckan har också påverkat miljödiskussionerna och jag såg en stor demonstration mot den i Tokyo. Fortfarande är reaktorerna stängda och nu är det kol, gas och vatten som utgör energikällorna. Skulle jag med några få ord beskriva japanerna är det ord som artighet, vänlighet, renlighet och skönhetstänkande! Att hamna i tunnelbanan under rusningstid i Tokyo är som att befinna sig i en framvällande flod av människor, men ingen knuffar dig eller rusar fram utan allt går lugnt (nåja!) och disciplinerat till!
  Nu är tid att gå in i juletiden som jag älskar med sina ljus och olika dofter från gran och saffransbullar och det väntande peppisbaket som i år blir vår jul med barn och barnbarn! Så här kommer en rad bilder som berättar om och avslutar vår resa!

Små och stora geishor
Bambuskog
Guldpaviljongen i Kyoto
Vid en bygata...
Den så vackra minilönnen
Klädda för middag där vi bor på ett traditionellt ryoka
En av många fantastiska måltider utsökta i både smak och utseende!
Ett shinto brudpar som just tar sina första steg in i äktenskapet!
Krabbsäsong!
Shinkansen, det snabbgående tåget där eventuell försening räknas i sekunder!!
Gulliga "tanter" finns överallt,  och skolflickor som gärna vill pröva sin engelska
Tokyo by night och i kvällssol
Drömmen är att få återkomma i körsbärsblommornas tid….