fredag 31 maj 2013

Fjällvår!

Man kan tro att det är trafikbruset från Nynäsvägen jag hör....men det är bruset från Henån, där vårfloden kastar sig mellan stenar och klippor. Vi är uppe i vårt fjällviste några dagar, och vi möttes av medelhavsvärme och nu svettas vi på altanen och springer in för en dusch då och då! Alla är hänförda av det ljuvliga vädret." Bara nu detta inte är det enda sommarväder vi får i år", säger fotterapeuten lite oroligt. Hon har  just skämt bort mina fötter med fotfilar, massage och nagellack! Jag älskar fotvård! Jag unnar mig inte så ofta den lyxen men nu till sommarens bruna ben vill jag ha fina hälar och röda naglar! Lite tillbaka i våren är vi. Vitsippor och hägg blommar för fullt men annars är all snö borta utom på fjället förstås. Det susar och brusar och kvittrar och alla nyanser av grönt skimrar i solljuset. I morgon ska vi ta en tur till Hensjön, ett dopp kanske?!!

Åreskutan
Försommarbukett...
och sommarfötter!
Utsikt från vår altan

tisdag 28 maj 2013

Mellan hägg och syren....

Denna korta tid...så underbar, som man vill suga på och behålla så länge som möjligt. Grannens enorma hägg har nu blommat över men nu kommer syrenerna, mina "gamla" bondsyrener som sprider sin väldoft i trädgården. Den klassiska skolavslutningsbuketten till fröken! Kvistarna jag tar in i rummet, sätter i vas, och där blommorna måste vara utslagna annars öppnar de sig inte. Jag slarvar med gräsklippningen, Tycker om att maskrosorna blandas med förgätmigejen och den "hemska" kirskålen!, men inser att jag snart måste göra det i alla fall. Men ännu några dagar...I sista minuten hamnar jag på Fotografiska Museet och utställningen "Close to home" Anna Claréns fina bilder, intima och nära i sitt personliga uttryck. Som att titta in i hennes eget album utan att det känns kletigt eller för närgånget. Bilderna är ljusa, som bleknade färgbilder och även om de skildrar som hon själv uttrycker det en period i livet "då oerhört mycket vackert har blivit mig givet" finns där också förnimmelser av livets förgänglighet. Hade gärna varit här tidigare och haft mer tid att gå omkring och titta i lugn och ro. Nu fick jag trängas med alla andra eftersläntrare....hoppas ni var klokare än jag!

Jag har också vingar, sa underbara Elsa Dolly då vi lekte med lilla ponyn med vingar!
Ja, det är sant. Alla barn kan flyga!

söndag 26 maj 2013

Amor vincit omnia....

Min inbitne ungkarlsvän har blivit kär! Jag vet att jag har skrivit om detta förut, att kärleken känner ingen ålder och kan drabba en när man minst anar det (bl.a min 80 åriga mamma!) men det tål att upprepas! Min ungkarlsvän har förvisso inte levat ensam i livet, han har varit sambo länge och det resulterade i en älskad dotter, men sedan dess har han levat ensam även om det givetvis funnits frestelser under årens lopp. Men nej! Han var helt bestämd att aldrig mer inlåta sig i en allvarligare relation som skulle innebära gemensam säng och mathållning! Sålunda har han inrett sitt liv och verkat vara  till freds med detta. Så plötsligt händer det bara! På en tillställning hos en god vän träffar han en kvinna som kastar omkull alla hans föresatser och nu närmast planeras en gemensam långresa och sedan gemensamt boende? Får se, säger han försiktigt och ser förälskat på sin kvinna... På bara några veckor ser han tio år yngre ut och vi gläder oss givetvis för hans skull! Det kan tyckas gå fort, men vad ska de vänta på? Allt känns rätt och de har mycket med i sitt bagage av livserfarenhet och vet nu att ta vara på detta magiska! Visst är det underbart med kärlek! "Amor vincit omnia et nos cedamus amori!" sa  romaren Vergilius, "Kärleken övervinner allt, så låt oss besegras av kärleken!"


Vi sjunger kärlekssånger förstås!

lördag 25 maj 2013

Bad på hög nivå!

 Jag har varit på Spa! Så populärt numera och visst är det underbart att man kan unna sig en liten minisemester hemmavid som inte behöver kosta "skjortan"! (även om det kan bli nog så dyrt om man tar en behandling...) Denna gång blev jag dock bjuden! en födelsedagspresent av mina kära norrlandsvänner. Vi myste på Clarion hotel vid Norra Bantorget, som man nu verkligen fräschat upp med park och nya hus också detta supermoderna hotel med spa och pool på taket. Det är Selma spa som driver det hela och visst är det fint med den häftiga utsikten annars ganska enkelt i utsmyckning och lite korridoraktigt med reception och avslappningsyta i samma rum. Men jag och min väninna som inte träffas så ofta fick nu tillfälle att prata av oss samtidigt som vi simmade runt i den uppvärmda utepoolen och njöt av utsikten och solen som nådigt tittade fram då och då! I den snyggt designade restaurangen åt vi sedan en jättegod cesarsallad och drack ett glas vitt! En skön dag med en fin vän!


fredag 24 maj 2013

"En enda sak är säker..."

Varje dag, varje timme får människor ta emot svåra, livsavgörande besked. Inte bara den sjuka drabbas utan också de som finns runt omkring.  Mitt i det blommande livet tecknar döden sin skugga och vi inser att allas våra liv är begränsade. Vi vill ju inte tro det. Vi vill inte se att det finns en horisont någonstans utan vi lever på som vi skulle finnas för alltid. Och kanske är det nödvändigt att det är så. Inte kan eller orkar man gå omkring och tänka på döden när man är mitt i livet och framtiden syns oändlig. Men så plötsligt blir vi påminda om den enda sanningen för oss alla och vi blir förstummade. Drabbar detta mig? oss? Andra kanske men inte vi....Det gick en serie på TV för några år sedan där man fick följa svårt sjuka människor under en tid. Frågan var om de skulle få ytterligare någon tid att leva och också hur de hanterade den tid de visste att de hade kvar. Jag är full av beundran för dessa människor som ställde upp framför kameran och delade med sig av sin smärta, ångest men också sitt livsmod.  Det var unga människor men också en del äldre och alla uppnådde under seriens gång en slags kraft att mitt i allt det svåra ta till sig stunder av glädje och tillförsikt. Jag både grät och skrattade när jag såg serien och förundrades över människans storhet och förmåga att leva mitt i ögat av det  oundvikliga.
På mitt kylskåp sitter en bild av Jan Stenmark. Den ena personen säger: En dag ska vi alla dö....,
den andra: Alla andra dagar ska vi det inte....

onsdag 22 maj 2013

Allt är guld som glimmar och gör dig glad!

Det finns dagar då man behöver lite extra påfyllning. Det regnar, är kyligt, kaffet på altanen får tas inne. Den efterhängsna hostan har förstört min nattsömn och oron för våra sjuka anhöriga molar hela tiden i bakhuvudet.  Då tittar jag i någon av Lena och Gösta Linderholms böcker "Konsten att njuta livet", "Provence tur och retur" eller boken om lavendel. Vackra bilder, goda matrecept och då och då kloka funderingar kring livet och levandet. Många tycker Lenas  målningar saknar djup och är enehanda, men jag tycker om hennes glada färger och det ljus de utstrålar. Hon har en stor butik i Vaxholm, där hon även bor, som är fylld av hennes tyger, porslin och många andra saker från Provence. För mycket och för lite skämmer allt, men i lagom doser kan en skål eller en tillbringare med hennes blommor eller änglar göra mig glad! Hon lär ha sagt att hennes policy är att skapa vardagliga vackra ting till hyfsade priser, som just kan förgylla tillvaron. Ingen dålig föresats tänker jag. Hyfsade priser är det också i en annan butik, som också gör mig glad!  På Mäster Samuelsgatan ligger en affär "Antikt, gammalt och nytt" som är rena guldgruvan för den som gillar smycken och annat extravagant!  Otroliga bijouterier (fick ett par fantastiska örhängen därifrån på min födelsedag) läckra hattar som man bara vill prova, prova,  och på de välbehängda väggarna bl.a små guldinramade tavlor, en del härligt kitchiga, som bara lockar köp mig, köp mig! I taket svävar keruber av alla de storlekar, och bakom disken två häftiga expediter som lugnt iakttar den överfulla butiken. Man får nästan kisa med ögonen för allt glitter, alla dessa former och färger. Jag som älskar örhängen har hamnat i paradiset! I går när jag var där spelades ett band med underbara operaarior, och i en fantastisk bredbrättad hatt kände jag mig som en operadiva.
Nu vet jag i alla fall var jag ska köpa min hatt till nästa vårfest!

Midsommarbuffé à la Lena!



söndag 19 maj 2013

Livet behöver en schlager!

Robin in action!
Vad vet du om dina barnbarns musiksmak? frågade en väninna. Ja, skam till sägandes vet jag knappt någonting. När jag tittar på Diggeloo eller Så ska det låta, så kan jag oftast ingenting, varken titel eller artist även om jag kan känna igen melodin. Förr när jag spelade Trivial Pursuit med barnen var det knappt någon som kunde slå mig när det kom till kulturella frågor, som även inbegrep musik, men det var då det! Nu är min allmänbildning på upphällning i detta avseende. Detsamma gäller förstås idrott men där har jag aldrig varit så intresserad att jag lagt mig vinn om att komma ihåg vem som gjorde vad eller hur.  Det är en brist förstår jag nu när barnbarnen tittar förvånat på mig och säger, men vet du inte vem det är? Så jag försöker skärpa mig och därför har jag nu, inte hela tiden men dock, försökt följa schlagerfestivalens alla turer. Det är ju ett gigantiskt projekt som engagerar tusentals för att inte säga miljontals människor inte bara här i Sverige utan även utomlands. Således bänkade vi oss vid TVn i går för att titta på det hela. Christer, gav upp efter bara en liten stund, (han tycker det är för skrikigt...) men jag satt kvar till slutet även om jag slumrade till då och då! Det var ett fantastiskt spektakel, Petra Mede perfekt som värdinna och också en del mycket bra musik! Jag gillar också att man nu börjar sjunga mer på sitt originalspråk och mer tar in sitt eget lands harmonier i musiken, som Grekland t.ex. Danmark vann men även delvis Sverige som någon reporter tydligt påpekade!, eftersom Danmarks sångerska är halvsvensk!! Ja,ja... ska bli intressant att höra vad barnbarnen tyckte, ska bara påminna mig om vad Sveriges artist heter...Roy? eller Robin...Allt för barnbarnen!!


fredag 17 maj 2013

Tar du hand om dig?

Dottern ringde och lät så glad på rösten! 20 grader varmt och sol! Jag gläder mig med henne! Äntligen har Vår och Värme invaderat dessa nordliga latituder!  Det passar ju bra i dag också när det är Syttende maj och hela Tromsö ska gå i parad nere på stan med orkester och folkdräkter! Norrmännen kan verkligen fira sin nationaldag medan vi svenskar har svårt att bejaka vårt 6:e juni. Det är liksom inte opportunt att vifta med svenska flaggan och vara stolt över Sverige.... norrmännen viftar dock glatt med sina flaggor och verkar stolta och glada över att vara just norrmän. Tänker på Birgitta Andersson när hon sjunger "jag är så glad att jag är svensk,,,tututtu"!!
Då och då går äldsta sonen och jag ut och äter lunch. Då uppdaterar vi för varandra vad som timat sedan vi sågs sist och har en fin mamma-son stund tillsammans. Plötsligt tar han min hand och säger, sköter du om dig mamma, tar det lugnt ibland, du verkar ha så mycket runt dig, har du dagar när det inte är någonting? Jag blir så varm i hjärtat av hans omtanke. Tänker på det i dag när jag verkligen tagit det lugnt. Bara gjort de där vanliga sakerna som att bädda, plocka ur diskmaskinen och stoppa in en tvätt...det finns ju massor av saker som borde göras, men jag bestämde mig. Solstolen, en kopp te och en bok. Jag slumrade till lite och lyssnade till barnskratten i parken. Tankarna stannade upp lite här och var.... mina sjuka närstående, min nyss avslutade körresa....att göra ingenting är att göra någonting annat fast på ett annat sätt....

torsdag 16 maj 2013

Att finna sin röst...

På vår franska lektion i veckan hade läraren tagit med sig texten till Edith Piafs sång Hymne à l`amour. En sång hon skrev själv och dedikerade till sin stora kärlek boxaren Marcel Cerdan, som omkom i en flygolycka på väg från New York till sin älskade Edith i Paris. Vi lyssnade på sången och alla greps vi av hennes intensiva och uttrycksfulla röst, som människor alltid gjort. Den lilla "sparven" 1,47 i strumplästen och alltid i svart är verkligen ett med sin röst. Jag har tänkt mycket på det här med röster och hur de på olika sätt berättar om innehavaren. Rösten kan uttrycka alla dina känslor, även dem du försöker dölja, du kan härma och imitera men i grunden finns det som är just din röst. Hur många sångerskor eller sångare med för den delen sjunger med sin egen röst? Ofta tycker jag att de flesta låter nästan likadana, det är svårt att urskilja den ena från den andra, det är som om man härmar varandra.
Att hitta sin röst är inte alltid lätt. Sångerskan Marie Bergman arbetar mycket med detta och ibland anordnar hon s.k "Toning" ofta i ett kyrkrum där klangerna får en extra skjuts av akustiken och valven.
Genom att ljuda med mjuka vokaler kan du släppa spänningar och låsningar och också hitta klangbottnar i din egen kropp. Bara att kraftfullt få släppa ut tonerna utan tanke på hur det låter är en befrielse. Jag upplevde det själv en gång när jag gick på yoga som innehöll just "toning". När vi till slut släppte den genanta känslan av att gapa. sträcka ut tungan och ljuda starkt på "aaaaaa" lösgjorde sig en enorm kraft och det slutade med att vi alla hittade en gemensam ton och klang! Precis som man strävar efter i en kör. Och det är konsten, att finna och behålla sin individuella röst men också kunna samklinga med andra.
Några exempel på genuina röster enligt mitt tycke! hade gärna tillfogat Whitney Houston också.
http://www.bergmanvoice.com

onsdag 15 maj 2013

"Alla Fåglar kommit ren..."

I går var det min mammas födelsedag. Hon skulle fyllt 97 år om hon fått leva. Jag tror inte det går en dag utan att jag tänker på henne och tomrummet efter henne kan aldrig fyllas. Denna underbara tid som vi nu upplever var också den tid när vi brukade sjunga mycket tillsammans hon och jag. Sommarpsalm var ett måste men också många andra vår och sommarvisor en del som hon sjungit i skolan och sedan lärt mig. En visa hade hon "fått" av en väninna och den handlade om de blyga små blåsipporna. Då talade hon gärna om sin väninna som hon tyckt mycket om, och som också fått henne att börja sjunga i kör. Under de sista åren på äldreboendet brukade vi sitta i trädgården och sjunga. På slutet var det inte så mycket bevänt med mammas röst men hon försökte och sången gjorde henne både glad men också ibland sorgsen. Livets vemod kunde inte ens tonerna överbrygga. Men sången lever vidare! och i bilen häromdagen när jag hämtat två av familjens sångfåglar, 8 respektive 11 år, sjöng vi "Alla fåglar kommit ren" för full hals och i stämmor!
"Blåsippor blyga, blåsippor små, vackraste blommor om Våren..."

Inte bara sång, lite shoppingdans också!!

måndag 13 maj 2013

Wien och Vin!


Min härliga Karin vän o rumskompis!
Det är en fin stad Wien! Vackra hus, lätt att ta sig fram med tunnelbana och spårvagn för att att inte tala om att promenera! Särskilt i gamla staden med sina prång och gränder. Stora vackra parker bjöd oss på svalka i sommarvärmen och inte bara oss 28 korister utan också alla andra turister som översvämmade  staden.
Slottet Schönbrunns vackra barockpark stod i fullaste blomprakt och i Stadsparken hade man dukat upp med massor av "matstånd" för provsmakning av
delikatesser från olika delar av Österrike.  Wien är även en caféstad och här behöver man inte skämmas för om man "bara" tar en kopp kaffe utan här får man sitta så länge man har lust! Du kan även äta smårätter och dricka av det goda vita vinet Grünerveltlein, som är "farligt" lättdrucket och som vi därför njöt av både till lunch , middag och kväll! När man är med en kör blir det inte många ensamma stunder och det är inte meningen heller! Man har sin rumskamrat och sedan går man i flock med växlande antal och där hamnar man då med olika personer som man får tillfälle att prata lite närmare med. Och hur gick det med sången då och hostan!?
Före de två konserterna "slurpade" jag i mig lite hostmedecin, hade flera tabletter i fickan att ta till och allt gick jättebra! I Wien sjöng vi i Peterskyrkan, en riktig barockkyrka med härlig aukustik och i Sopron, en liten stad i Ungern nära gränsen i en mindre utsmyckad men gammal lutheransk kyrka.
Sopron var också en vacker stad och här öppnades grindarna i järnridån för första gången, inledningen till Berlinmurens fall 1989. Franz Liszt  den store pianisten och kompositören bodde här också och han lär ha varit en mycket vacker karl och kvinnornas gunstling! Mozarthuset i Wien var för oss ett måste och här bodde han i flera år och komponerade bl.a. "Figaros Bröllop". Ja, Musik med stor M präglar hela Wien och nu fick vi vara en del av den! En stad att verkligen återkomma till!
Johan Strauss
Schönbrunns mäktiga slott. Här trivdes kejsarinnan Maria Theresia av Habsburgska ätten.
Hon regerade mellan 1740 -1780 och fick 16 barn bl.a Marie Antoinette
En liten del av den enorma barockparken
Skönt att vila fötterna!
Har försökt plantera denna vackra växt men misslyckats...
Mozartkaffe!
Sopraner och basar
Lägg märke till Reportoaren! Inte en bokstav rätt...
Vi sjöng helt andra tonsättare!

tisdag 7 maj 2013

An der schönen blauen Donau

Till tonerna av Johan Strauss "An der schönen blauen Donau" packar jag min väska! Eftersom jag är ensam hemma har jag satt på musiken högt och jag kan tänka mig att tonerna ljuder ända upp i  Magganparken. Härlig sprittande musik som får det att rycka i benen...man vill dansa i en vacker vid klänning, i en stor festlig sal med en stilig kavaljer som verkligen kan föra! Värmen är underbar,( som vi alla längtat!) och fåglarna är som vilda runt "badpoolen" och snart, snart slår träden ut! Grannen ligger halvklädd i solstolen och pressar men själv tar jag det försiktigt. Förkylningen är bättre men jag försöker sköta om mig, och garderar med hostmedecin att ha med för säkerhets skull! Förmodligen kommer jag att packa ner alldeles för mycket i väskan...som vanligt! För man vet ju aldrig! Det kan bli kallt, börja regna eller också blir det jättevarmt osv. Jag packar för alla eventualiteter men vet samtidigt att hälften kommer hem oanvänt. Det ska bli spännande att möta en helt ny stad och förhoppningsvis får vi många besökare på våra konserter. En fin Kristi Himmelsfärdshelg önskar jag er alla fina vänner och Auf Wiedersehn!

Snart min tur!

måndag 6 maj 2013

En utmaning!

Jag börjar ta fram mina sommarkläder....har jag så här mycket?? tänker jag när jag går igenom mina plastkassar. Toppar av olika slag och flera par vita långbyxor...och jag som trodde att jag inga hade.
Vad man samlar på sig och hur erbarmeligt dålig jag är på att sortera ur, kasta eller ge bort. Här behövs dottern Agnes! Hon är suverän. Minns när hon var hemma sist och vi gick igenom en del vinterkläder. Hon tog upp ett plagg, visade mig och frågade, Använder du den här? och om jag tvekade för länge med svaret  la hon den i "ge bort lådan" eller "kasta lådan". Så det gällde att hänga med! Det blev ganska tunt i hyllorna efteråt men också lättare inombords. Tänk att även kläder tynger. Nu var det det här med de vita jeansen. Snygga och ett par från Noa Noa också! Jag sätter på mig eller rättare sagt tränger mig i...har de blivit mindre? och ändå är det storlek 42. Efter en viss vedermöda och med inpressad mage (ja, ni känner säkert igen er!) kan jag knäppa och dra upp blixtlåset, men då har magen lagt sig som en korvliknande valk ovanför byxlinningen. Så var det med det...Det är bara att inse att antingen får jag köpa nya byxor eller banta. Jag väljer banta!! Såg nämligen i DNs söndagsbilaga att det finns en ny metod som ska vara superbra för att minska risken både för hjärt och kärlsjukdomar samt demens och som en extra bonus går du ner i vikt! Fem-Två-dieten heter den och går förenklat ut på att du två dagar i veckan (ej i rad) äter väldigt lite, frukost och en lättare lunch. Övriga dagar äter du som vanligt utan att överäta förstås. Jag får börja efter körresan...Mitt mål är kunna ha de vita jeansen i sommar! 5-2 dieten
Jag lovar rapportera!
Utmaningen!

söndag 5 maj 2013

Majtradition...

Den kommer som ett brev på posten! Den årliga majförkylningen och också ofta i samband med förestående körresa. Har känt den i kroppen i flera dagar och  försökt ignorera den, men nu sitter den där! Du får absolut inte vara i solen, säger min väninna, och köp Kan Jang, det ska vara superbra. Så nu har jag gjort det och även ingefära och citron och den goda timjanhonungen från Frankrike finns också till hands. Det jag mest är orolig för är hostan...det är en körsångares ångest att drabbas av "killhosta" mitt under en konsert. Men än är det flera dagar kvar så det ska nog gå bra. Resan detta år går till Wien, där jag aldrig varit förut, och vi ska sjunga både på en mässa och ha en egen konsert. Även i ungerska Sopron, som ligger nära gränsen ska vi ge en konsert. Körresorna är höjdpunkten på sångaråret! Vi får tillfälla att umgås, sjunga i ofta fantastiska kyrkor och se oss omkring. Så nu kurerar jag mig, sitter i skuggan och läser om "Den fjärde åldern" av Patricia Tudor Sandahl. Känns "rätt" att läsa den nu när jag hamnat där på riktigt!

lördag 4 maj 2013

En resa i sinnena

Första turen med vespan! Vi far in till Kungsträdgården för att få en smak av Frankrike! Christer hade läst att det skulle vara franska dagar där och vi trodde det skulle vara mer som restaurangernas dag men med fransk touche, men det var mest reklam för resor till olika delar och vad dessa kan erbjuda i form av upplevelser.  Mycket folk förstås som strosade omkring, tog broschyrer och satt på restaurangerna runt omkring och myste i solen. Körsbärsträden runt fontänen börjar sakta blomma och om någon vecka kommer de stå i full blom. Det är otroligt vackert! Har du inte varit inne och sett det någon gång så gör det! Innan vi for hem gick vi in på ett galleri med en utställning om ung svensk design.  Många fina och intressanta försök till lösningar av olika problemställningar, men det var en liten låda som berörde mig mest. En minneslåda "Stone Mountain" skapad av en kinesisk konstnär, " en taktil resa i sinnena".  Texten är vackert skriven och den och  "farmoderns riskorn"  tog tag i något inom mig. Vi har väl alla en låda där vi sparar olika saker som när vi berör dem, väcker världar till liv.


fredag 3 maj 2013

Livsikoner!

Min vän Göran tillhör en av mina viktiga förebilder i livet. Jag samlar på sådana som försöker leva sina liv fullt ut och som varken räds krämpor eller ålder! De ger mig inspiration och kraft att aldrig ge upp och inse att livet pågår hela livet! Göran arbetade som fogde för rennäringen i Jämtland/Västerbotten och när han pensionerades började han slöjda. I trä och tråd skapar han de underbaraste djur, främst fåglar, och han gör även trätavlor med motiv i tredimensionellt. Han har haft utställningar lite här och var i Sverige och nu idag besökte vi Skogås, Galleri Lyktan, där han tillsammans med andra jämtländska konstnärer ställer ut. Helt ideellt sköts galleriet av entusiastiska människor som arrangerar olika utställningar och försöker skapa samarbete över gränserna. Som nu när man planerar att denna utställning ska gå vidare till Polen. Kommunen stöder det hela med pengar men som sagt det mesta sköts ideellt. Snart åker Göran till Paris med hustru för att fira 50 årig bröllopsdag och sedan blir det vandringar i fjällvärlden där de har sitt hem. Att tala med Göran är stimulerande. Han läser mycket, ser all teater som han kan och diggar jazz. Över 80, men vital och så levande. Och snygg! Inget gubbigt här inte! En annan förebild är min gamla kollega G, som ringde höromdagen, nu 85 men fortfarande sjunger hon i kör och ska snart resa till Cambridge till en väninna. Glad och sprudlande kvittrar hon i telefonen! Tar hand om sin demente make och barnbarn men har ändå tid att ringa och skriva till vänner och bekanta. Min främsta förebild är dock min mamma! Det har jag skrivit om förut, jag vet, men så är det! Hennes förmåga till kärlek och positivitet bär jag med som en ledstjärna!

Fjällripa
Jämtlands symbol

torsdag 2 maj 2013

Sängpromenad!

Ni som har barn minns säkert tiden när man inte var säker på i vilken säng man skulle vakna  på morgonen! Eller också fann man sig själv ligga farligt nära ytterkanten därför att någon raring krypit upp i sängen och brett ut armar och ben! Nu är den tiden sedan länge förbi men nu är det något liknande, fast annorlunda som börjar utvecklas.
Jag vaknar ofta så tidigt på morgnarna och trots att jag försöker somna om på en gång lyckas det sällan. Då vill jag läsa! (för övrigt är morgnarna min bästa lässtund!) således tänder jag lampan och efter en stund gruffar min kära Christer. Helt förståeligt! Han brukar dra täcket över huvudet men allt oftare börjar han nu blir riktigt sur så i dag (inte första gången!) tog jag kudden och boken och la mig i Agnes rum. Här hade solen redan börjat titta in och jag låg och tittade en stund på allt i rummet och mindes att bara för en stund sedan låg mina kära här och snusade. Så läste jag en stund, somnade om och vaknade lite konfunderad över var jag var. Jag har en känsla av att denna egna lilla morgonstund kommer att öka....

onsdag 1 maj 2013

Bad och grönbete!

I dag åker mina älskade upp till Tromsö igen. En hel vecka har vi fått vara tillsammans, firat min stora dag , lekt, busat och pratat. Jag saknar redan det lilla ansiktet i dörren på morgonen och när jag vinkar kommer hon in och kryper ner i sängen och sedan ska vi säga godmorgon till "Hajen" en rolig pop-up bok! Hon växer så fort...pratar och har börjat leka med sina kusiner. Lite norska ord blandas med de svenska. Roligt är också att titta på fåglarna som gärna tar sig ett bad i cementrabarberbladet! Ibland sitter de på kö på grenarna för att vänta på sin tur! En i taget!! Leksaken just nu är alla ponnisarna, en del som även Agnes lekte med och de har också fått smaka på sol och grönska. Nu far de tillbaka till vintern men om inte alltför lång tid är de tillbaka igen och då får vi vara tillsammans länge!
Liten promenad med morfar
Härligt med ett dopp!
Viktigt att fylla på med friskt vatten
Ponnisarna på grönbete
En pratstund med momo