Sommarens sista dopp!?

Vi far ut till Björkviks brygga på Värmdön! Här finns sandstränder och klippor och en fantastisk utsikt över Ingaröfjärden. Vi gör en liten avstickare till Grönskans sommarstugeområde där det numera verkar bo fler bofasta än sommargäster. Här hade min mamma under många år en sommarstuga och många roliga och fina minnen har jag därifrån. Mamma älskade att pula på den stora tomten. Klippte och rensade men nu var allt igenvuxet och man såg knappt huset på bergstoppen. Tur att mamma slapp se detta, hon som ville ha det ljust och öppet. I flera timmar satt vi sedan på klipporna nere vid stranden, fyllde själen med bruset från vågorna och träden, och tog också som jag förmodar sommarens sista dopp! Gissar att det var omkring 18 grader i vattnet, friskt men härligt skönt. Speciellt efter en liten stund! Nästan inga människor....det är inte dumt att vara pensionär i bland!

Christers första (sant!) och sista dopp i sommar

Brittsommar eller Indiansommar?

Enligt en legend tröttnade den heliga Birgitta på det kalla nordliga höstvädret och bad Gud om några dagar av sommar!  Därav de vackra dagar som ofta infaller runt Birgittadagen den 7 oktober, " den s.k "Brittsommaren".  Benämningen finns bara i Sverige, medan "Indiansommar" kommer från det engelska "Indian summer".  Det finns olika teorier om varför det heter så och en är att vackra, sommarlika höstdagar lockade indianerna till årets sista buffeljakt. "Indiansommar" har inget bestämt datum och kan infalla när som helst, som nu! Det får vara hur det vill med allt detta! men som de flesta njuter jag i fulla drag! Äter middag ute även om det kyler på framåt kvällen och dricker mitt kaffe på morgonen i trädgården när dimman lättat.

Solstolen får stå kvar ett tag till!

Heldag med Rutter!

En helt underbar kördag med John Rutters musikverk "Requiem". Rutter är en engelsk kompositör född 1945 som skrivit mycket musik mest för körer. Jag skulle vilja kalla honom den klassiska musikens Andrew Lloyd Webber...d.v.s musik som går rakt in i hjärtat med sina harmoniska toner! Rutters musik kan ibland tyckas "enkel" men den blir aldrig smetig eller banal utan bjuder ofta på dramatiska tonöverraskningar. Hans Requiem är bitvis så vackert att man får gåshud...lyssna gärna på Spotify på styckena "Lord is my sheperd" eller "Pie Jesu".  Solen sken fint utanför våra vidöppna fönster och lockade...,  men musiken och vår gemenskap kompenserade och värmde!  Efteråt hann jag med en tur på Gamla Enskedes loppmarknad och hittade där några små saker till barnbarnen bl.a några babykläder till nya bebin! Dessutom träffade jag på konstnären Jan Nilsson som jag hade mycket att göra med under min bokhandelstid. Han ramade in många tavlor till mig då, och fortfarande säljer han underbara tryck, både gamla och nya. Jag kunde förstås inte låta bli att köpa en...Min bloggvän Eva skrev ett inlägg om Loppmarknader på basis av vårt överflöd,  och jag kan delvis hålla med henne, samtidigt som jag tycker det är roligt med folklivet och att så mycket av det vi har kan återanvändas.

Handkolorerat litografiskt tryck från 1921
illustration till dikt av Paul Verlaine

Sweet and Pure

Nu blir det reklam! men denna gör jag gärna. Har just varit ute i Saltsjöbaden och ätit en god lunch på ett nyöppnat café "Sweet and Pure!" Det är Christers dotter som tillsammans med en väninna har öppnat detta ställe på "Tippen", som köpcentret kallas. Jag var där  en gång i början när arbetena var i full gång med att bygga om denna långsmala trista korridorliknande lokal, och det som mötte mig nu var verkligen imponerande. Det var som att komma in i ett ljust, öppet vardagsrum med högt i tak,  olika bord och stolar, mattor och lampor och allt i vackra milda färger. God mat av erkänt bra kock, själv åt jag specialiten stekt strömming medan Christer åt en skaldjursgryta. Vill man inte äta finns kaffe av olika sorter, te, smörgåsar och goda bullar! Även vin och öl serveras och som nu på fredagen även en ostbricka eller charkuteritallrik till afterwork stunden. Man får en kontinental känsla när man sitter här och ser ut genom de stora fönstren mot centrumet. Ett ställe att gå till med bästisen för att prata eller med kära mormor! Flickorna har verkligen jobbat med detta i månader och hitills har det varit en succé!
Lycka till och Grattis säger vi! Och ni som har vägarna förbi,  titta in där!

Sorgen och glädjen de vandra tillsammans...

Glädjen är kärleken, tillhörigheten och Sorgen är att lämna, ensamheten...I går dog Christers adoptivpappa. Lugnt och stilla somnade han in på det hospice han varit på i några dagar.  Christer hade ringt tidigare på dagen och även om hans pappa då var mer eller mindre  borta uppfattade han ändå att det var Christer som ringde. Det är sorgligt när någon man älskat, som betytt mycket lämnar en, men Christers pappa var nöjd med sitt liv och ville dö. Han var ju också till åren kommen, 88 år. Det är dock livets gång att vi ska dö.  Vi har alla vår livsstig, ljus och skuggor följer oss, i början vill vi gärna springa! men senare i livet går vi långsammare, vill gärna stanna till, uppskjuta...Men mitt i sorgen har vi också glädjen! Det lilla miraklet som nu sover i sin mammas famn...så fortsätter livet...

Överallt är det vackert...

Vaknade med en regnbåge utanför fönstret! "Over the rainbow skyes are blue..."kan så vara! men när vi for iväg på en utflykt ensamma jag och Christer småduggade det...Agnes stannade hemma med lilla Elin? för att vila, helt rätt. Att föda barn är en väldig omställning också för kroppen och man behöver ta det lugnt.  Vi for som ofta till Kvalöya, en stor ö med broföbindelse med Tromsö, men denna gång åkte vi en annan väg utmed fjorden till en liten by som heter Hella. Här smalnar fjorden av och det gör att här passerar mycket fisk på en mindre yta! Ett paradis således för måsar som kretsar i hundratal runt de fiskare som står nere på klipporna. Via en vacker skogsstig kommer man upp på en höjd och möts av en formidabel utsikt över fjord och fjäll. Här finns ett Café, som är öppet på helgerna och ett hus nere vid stranden där man kan hyra rum. Solen tittade fram då och då och höstfärgerna lyser upp varje skreva och snår! Man får lust att göra en riktig fjällvandring...

Herre på täppan!

"Jag kommer av ett brusand hav..."

... är titeln på en bok av och om Evert Taube, och jag känner både i kroppen och själen att så är det... Bruset från de vitskummiga dyningarna som slår in mot stranden, som en långsam in och utandning, och den saltmättade vinden som blåser i ansiktet. Det är underbart att gå här på sandstranden i Grötfjord någon timmes bilfärd från Agnes och Bennys bostad. Jag plockar snäckor och tömmer huvudet på alla tankar och allt får vila en stund. Det är också underbart att Christer har kommit och vi går tillsammans utmed strandkanten medan Agnes gör i ordning den obligatoriska grillen och lilla bebin sover gott i vagnen. Himlen är klarblå, några lätta skyar bara, och fjällen börjar lysa i höstfärger. Fortfarande värmer solen men det känns i luften att sommaren är på väg bort. Men det känns helt ok och här är så vackert och jag känner att hela jag vill skratta och ropa ut hur härligt det är att jag får leva just här, just nu...

Strandfynd....