"I wanna be loved by you...."

Ni minns säkert Marilyn Monroe i filmen "I hetaste laget"? Hon sjunger i en damorkester där två musiker gömmer sig undan maffian, Jack Lemmon och Tony Curtis, utklädda till kvinnor. En rolig komedi med den underbara Marilyn sjungande just rubrikens text! Varför berättar jag nu det, jo för igår besökte vi en utställning om henne i Aix. Hit försöker vi alltid åka när vi är här. ! I det vackra palatset Caumont visas  bilder av Marilyn genom olika fotografers ögon samtidigt som utställningen också samtidigt parallellt berättar om vad som hände i USA politiskt och kulturellt. Utställningen börjar med ett filmklipp där Marilyn sjunger och sedan följer rum på rum med fantastiska bilder av denna ikon. Hon slutar aldrig att fascinera. Både män och kvinnor dras till hennes både oskuldsfulla och sensuella utstrålning; hon blir aldrig vulgär, har glimten i ögat och samtidigt bakom den mask som utgör den skapade bilden av henne anar man ensamheten, viljan att vara något mer än ett vackert skal och det aldrig riktigt mättade och bekräftade behovet av kärlek. Pin-up bilden av henne från tidigt 50-tal är så rörande vacker i all sin oskuld och man har svårt att förstå ramaskriet som den väckte bland dåtidens moralivrare. Jag har alltid varit en av hennes beundrare och jag har fortfarande en stor bild på henne i min trappa hemma.

L´hotel de Caumont började byggas 1715 och under årtionden har denna vackra byggnad med sin trädgård tillhört olika familjer bl.a markisen Caumont som gett palatset dess namn. Hans fru Pauline lär ha varit den vackraste kvinnan i Provence! 2010 köptes palatset av Aix kommun och har sedan dess blivit ett viktigt konstcenter, inte bara med olika utställningar utan också med konferenser och konserter. Här visas också permanent en film om stadens egen son Cezanne och är man köpsugen finns en innehållsrik presentshop! samt ett läckert café att besöka!
Jag tror jag berättat om Aix i en tidigare blogg! Men det är en mycket gammal, vacker universitetstad med en stadskärna full av smala gränder och gator med spännande små butiker, små öppna torg med caféer där man gärna slår sig ner för att titta på folk! Alltid hittar vi någon ny liten restaurant som vi inte sett förut och igår åt vi på ett ställe där man bjöd på korsikanska specialiteter.

Korsikanska charkuterier något alldeles speciellt!

Solen sken hela tiden som den nästan gjort nu i alla dagar vi varit här och vi njöt av vårt kaffe bredvid den stora fontänen vid huvudgatan Cours Mirabeau.

Inte bara korsord....

I en liten museeshop fick jag äntligen tag på en liten staty av en annan av mina kvinnliga idoler...
skulptrisen Camille Claudel, också med på många sätt en tragisk historia. Nu står den här på mitt nattduksbord, "La Valse".