lördag 8 mars 2014

Till bords med färgstarka kvinnor!


Varje fredag i TV-programmet "Go´kväll" inbjudes en person som i sin tur bjuder in till en fiktiv middag med 4 olika gäster! Jag tycker det är en intressant tanke och nu i dag på Kvinnodagen har jag dukat upp mitt bord! Bordet står på vår terass bakom vårt lilla franska hus och jag har lagt på min fina olivduk och dukat med frostskimrande glas från Biot och gröna tallrikar från byn Varages, det bästa är gott nog!  Förutom mina gäster har jag för säkerhets skull bett min kära dotter Agnes vara med och laga maten, och hon bjuder på chèvre chaud och sin goda ratatouille med grillade fläskkotletter. Vi har gott om det rosafärgade provencalska vinet och på bordet står också små skålar med kvistar av blommande rosmarin och timjan. Våren har kommit längre här så vi kan sitta ute utan ytterkläder. Bredvid mig på vänster sida sitter Marilyn Monroe. Hon bär den vita klänningen hon hade i  filmen"Flickan ovanpå" och hon ser glad och avspänd ut. Hon är så vacker med sina guldgula lockar och med sin röda mun.Så många bilder jag haft och har av henne, beundrad och framgångsrik men med ett trasigt liv och ett sorgligt slut... Hon var en idol för mig, sexig och oskuldsfull på samma gång, lätt att tycka om både för män och kvinnor. Bredvid henne sitter jungfru Maria. Hon bär en sjal på huvudet och en enkel skjortliknande klänning med långa ärmar. Hennes ansikte är öppet, tankfullt och med mörka lite sorgsna ögon betraktar hon oss alla. Hon har så vackra händer. De vilar i hennes knä och jag känner att där skulle jag kunna lägga mitt huvud och all oro skulle stillna. På min högra sida gnistrar det och lyser av alla de färger! Frida Kahlo, konstnären, revolutionären, bär en av sina fantastiska mexikanska klänningar i grönt, guld och rött. I det svarta uppsatta håret sitter blommor och runt halsen ett stort guldsmycke. De iögonfallande ögonbrynen är lite hopdragna. Kanske har hon ont från den stålkorsett hon tvingas bära för att hålla ryggen rak. Och till sist den färgstarka Aurora Dudevant, alias Gerorge Sand, författarinna, feminist, en klart lysande stjärna på den franska 1800-tals himlen som gärna bar manskläder och stormhatt. Sitter här med utslaget hår och ett litet spotskt leende.
Vinet lossar tungornas band och samtalen rör sig mellan sorg, smärta, passion och kärlek både kroppslig och andlig. Om kampen som bedrevs och fortfarande bedrivs för kvinnors lika rätt till liv och möjligheter. Vi konstaterar att vi kommit en bra bit på väg här i Sverige, men mycket finns kvar att göra inte minst ute i världen. Det har börjat skymma på och Agnes hämtar lite filtar. Jag känner mig lycklig över att jag är kvinna och stolt att få sitta här med dessa fantastiska kvinnor och höra deras berättelser. Plötsligt hör vi vacker pianomusik. Bakom mullbärsträdet skymtar en flygel och där sitter en frackklädd man. Det är Fredric Chopin, säger Aurora, jag bad honom spela lite för oss. Utan männen kan vi inte föra kampen!
PS. I dag fyller min lilla E 6 år, en kvinna i vardande….undrar vilka kvinnor hon bjuder in i framtiden…
"Marias återkomst"  skulptur av Anders Widoff
finns i Uppsala domkyrka


2 kommentarer:

  1. Et vakkert blogginnslag.Godt forankret i fortid, nåtid og frmtid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det kändes roligt att skriva det! :)

      Radera