onsdag 11 november 2015

Från Bejing till Shanghaj…5


Vi går på kinesiska muren, som jämte terrakottaarmén i Xian är ett turistiskt måste! Det är kyligt och friskt i luften och landskapet runt är höstlikt vackert. I sitt nuvarande skick byggdes muren under Mingdynastin   (mellan 1300-talet till 1600-talet) och är  640 mil lång, 16 m hög och bredden är ca 6m.
 Under Qindynastin på 200-talet f.kr sammankopplades spridda murar, som byggts tidigare, och den egentliga kinesiska muren växte fram. Det är en fantastisk skapelse. Så långt mitt öga når ser jag hur muren med sina regelbundet återkommande vakttorn följer bergskammen för att sedan tona bort i fjärran. Muren skulle vara ett skydd för diverse nomadstammar som hotade Kina under olika perioder.
Kanske var jag inte så filosofisk just då, när jag gick där, men nu i arla morgonstund med jetlag fortfarande i kroppen, tänker jag på alla dessa murar vi bygger upp…konkreta men också schimära, för att skydda oss mot de andra….
Minns en gång för många år sedan då vi hamnade på fel sida av Berlinmuren och efter många om och men äntligen släpptes över via checkpoint Charlie till värmen och friheten…
På vägen mot bussen tittar jag in i en stor souveniraffär.  Det är alltid roligt att se vad som bjuds, men handlar inget. På ett litet kaffe ser jag en skylt "Butik och svenskt kaffe"! Det blir inget kaffe heller, för vi ska iväg till den berömda pekingankan!


Ordentligt brant ibland

Vi var på Pekingopera också…mycket speciellt!

Puss på er!


Från Bejing till Shanghaj…4


I nära en timme står vi i kö för att besöka Maos mausoleum, en väldig byggnad med kolonner, och här inne vilar Mao i sin kristallkista sedan 1976. Mest kineser,  som gärna vill tränga sig förbi och många köper blommor (som jag misstänker åker in och ut…) men stämningen är god och vakter med megafoner ser till att allt går lugnt och stilla till. Runt om breder Himmelska fridens torg ut sig. Där ligger Folkets stora hall,  historiska museet och långt borta ser jag den förbjudna staden, kejsarnas  enorma område omgärdas av en 10 m hög mur. Staden byggdes i början av 1400-talet då huvudstaden flyttades från Nanjing till Bejing och 24 kejsare från Ming och Quindynastierna bodde här. Det sägs att här skall finnas 999 byggnader och 9999 rum! Den siste kejsaren Pi Yi bodde här till 1924 då han tvingades flytta.  Huvudingången till förbjudna staden går genom Himmelska fridens port där ett jätteporträtt av Mao hänger. Här utropade han folkrepubliken Kina den 1 oktober 1949. Mitt på torget står ett monument över folkets hjältar. Allt är mycket imponerande.
Vi går först förbi en jättestaty av Mao där folk lägger ner sina blommor. En del bugar och för ihop händerna som till bön, andra fortsätter bara förbi in till rummet med kristallkistan. Jag vet inte riktigt vad jag känner…här finns en historia och en värld som är så långt från min verklighet… förundran kanske och hur kan man vörda en man som fick nära 40 miljoner människor att svälta ihjäl när han skulle snabbindustrialisera Kina ( stora språnget), som under kulturrevolutionen lät förstöra ovärderliga kulturskatter, som lät tortera och mörda en och en halv miljoner människor i synnnerhet de
intellektuella… För den stora saken skull, svarar någon, för de fattiga bönderna, för orättvisorna…Det stämmer till eftertanke och ännu har jag inte mött bonden som så stolt sjöng sin kampsång i Yangshou.
Förbjudna staden, där endast kejsaren med familj och hov hade tillträde, bjuder på vackra byggnader med olika gårdar som kunde stängas av.  Den mäktigaste byggnaden är kejsarens kröningsbyggnad med tillhörande mottagningsrum och ceremonirum. Roligt var att vi kanske som de första svenskarna fick besöka ett nyöppnat renoverat område där en kejsarmoder bott, ävensom den sista kejsarinnan Cixis bostad. Det var också hon som på nytt 1902 byggde upp det två gånger nerbrända Sommarpalatset, där hon älskade att vara under sommarhalvåret. Det ligger några mil utanför Bejing men tyvärr fick vi alldeles för kort tid där p g a den myckna biltrafiken, för här hade jag velat gå i flera timmar och titta på alla vackra hus, njuta av grönskan och Kunmingsjön och kanske äta på någon av alla trevliga restauranger.

Utsikt från Kolberget över den förbjudna staden


Kröningspalatset
Bilder av lotusblomman förekommer överallt. Symbol för bl.a renhet och perfektion
Vattencisterner
Röda och gula färger symboliserar tur och lycka
Olika symboler för skydd mot onda krafter
All utformning såväl arkitektonisk som de olika färgskalorna har en symbolisk innebörd

Änkekejsarinnan Cixi 1835-1908, om henne har Jung Chang skrivit en
mycket intressant och läsvärd bok
Marmorbåten
"Den långa korridoren" byggdes 1750 av dåvarande kejsaren Qianlong till hans mamma,
så att hon skulle slippa sol eller regn då hon ville promenera utmed stranden!
Den är 728 m lång och taket pryds av ca 14000 målningar...
Ett rum för en kejsarinna...
Tornet för buddistisk dygd

tisdag 10 november 2015

Från Bejing till Shanghaj…3


Vaknar upp bland sockertoppsberg och risfält! Med flyg har vi tagit oss till södra Kina till den trevliga staden Yangshou där vi möts av subtropisk värme. Här finns inga höghus eller en massa biltrafik. Mer cyklar och mopeder. Vi bor på ett kolonialliknande hotell och utanför fönstret ligger ett sockertoppsberg med ett tempel på toppen!
I dag ska vi cykla ut på landet och sol och värme bäddar för en härlig tur. Vi cyklar utmed floden Li, förbi risfält och andra grödor. De flesta små byarna har vita hus med likartad arkitektur, men här och där ser man fortfarande de gamla bondehusen byggda av trä och brunt tegel. Vi besöker ett riktigt gammal hus där en familj fortfarande bor. Man har lagt sig vinn om att bevara det gamla och mannen visar stolt upp sitt husaltare. Här hänger bilder på familjen och det visar sig att en av förfäderna varit i tjänst hos kejsaren! Så lyfter han lite på bilderna och där bakom hänger ett stort porträtt av Mao. Jag tycker om honom, säger han och med stark röst sjunger han en kampsång om honom. Det är rörande…och jag börjar mer och mer förstå Maos stora betydelse. Han bjuder på honungsbrännvin i ett litet snapsglas med svenska flaggan på!! (det finns en kort där svenske kungen är med…)  Enligt traditionen står det också en kista i ett rum, tillverkad till hans 60 årsdag. Där kommer den att stå tills han dör. Han är nu 76 år. Makabert tycker vi, men här är döden inte något konstigt utan en del av livet på ett sätt som vi är främmande för i vår värld. Dagen efter bjuder på båttur på floden och här får vi verkligen vårt lystmäte av de undersköna sockertopparna med sina bambuskogar. På båten kan vi köpa nygrillade småfiskar som tillagas i ett kök i aktern och se på skarvarna som fiskarna använder som "met-spön" från sina bambubyggda flottar.
Skarvarna är vingklippta och man har en slags snara om halsen som gör att de inte kan svälja de stora fiskarna bara de små. Det är en uråldrig tradition och jag antar att den så småningom kommer försvinna... bli ett skådespel för turisterna. Vi äter en av de godaste luncherna i en liten fiskeby och utmed huvudgatan ligger de stora citrusfrukterna pomelo i stora korgar. Nu är det skördetid för dem.
Senare på eftermiddagen tar vi  en  promenad på tu man hand ner till floden i skön värme.

Enkelt men effektivt vattenhjul
Här bakom kejsarbilderna döljs en jättebild av Mao!
Köket med sin vedvägg
Vackert gammalt hus i en liten fiskeby långt från allfartsvägarna...



Många har sin egen lilla trädgård

söndag 8 november 2015

Från Bejing till Shanghai….2


"I himlen finns paradiset, på jorden finns Suzhou och Hangzhou", ett kinesiskt ordstäv. Suzhou har jag redan skrivit om men i Hangzhou finns förutom ett berömt  tempel, området Västra sjön, ett omtyckt rekreationsområde. Staden grundades under Qin-dynastin ca 200 år f.kr, det var också den dynastin som först enade Kina och det berättas också att Marco Polo besökte staden för 700 år sedan och överväldigades av dess skönhet. Då bodde 1 miljon människor där och var då världens största stad. Nu bor här 5 miljoner… (i Kina en liten stad!)
När vi kommer fram till sjön vilar allt i ett grådis. En konstgjord sjö med konstgjorda öar med små trädgårdar,  valvbroar, tempel, lotusblommor, pilträd som hänger med sina grenar över stränderna…från början en kejsares helt privata paradis men nu på världsarvslistan och en glädje för alla. Vi åker en liten tur med båt på sjön och promenerar sedan omkring. Denna sjö är omgiven av berg och har inspirerat poeter och konstnärer i århundraden och också haft ett stort inflytande på den kinesiska trädgårdskonsten.
En kopp kaffe på "Starbuck" smakar gott!
På väg mot Suzhou stannar vi i en liten stad Wuzhen "Österns Venedig" och här verkar tiden ha stått stilla. Inga bilar, mer eller mindre välbevarade hus utmed kanalerna. Hus som inrymmer museum, restauranger och ett enkelt tempel, men också gott om turistisk kommers förstås.
Dock känns det som tiden stått stilla och man förflyttas flera århundraden tillbaka…
Väl i Suzhou åker vi kanalbåt runt gamla staden och här lever och bor människor som de gjort i alla tider i hus som i vissa fall ser ut att ramla ihop när som helst.  Man tvättar vid kanalkanten, lagar mat på osiga spisar och har små odlingar på balkonger.
Jag tänker och undrar över hur det kommer att se ut här om ett tiotal år…husen kanske uppköpta, som  Bejings hutonger (de gamla husen som förr präglade hela staden), av rika kineser som restaurerar och bygger om…
Vi stiger i land på en lokal marknad och här finns inga turister. Alla tittar på oss när vi går omkring på den smala gatan med höns som kacklar och fiskar som simmar runt i kar…Här finns inga tjusiga marknadstånd som i Provence…nej här står eller sitter man var man kan med sina varor, upplagda antingen på ett bord eller på marken. Inga krusiduller eller turistiskt tillrättalagt…skönt!

De stora bladen i bakgrunden är lotusblommans blad
Wuzhen
kanalen i Suzhou


marknadsliv
bambuskott
grönsaker av alla de slag
nijao!