Årets kräftskiva!

Att träffa sina grannar blir inte så ofta. Man kan ju tänka att det skulle bli mer när man bor i villa men på vår lilla gatstump ses man sällan. Nu kommer ju också snart en tid när vi alla "går i idé! "så det gäller att passa på och därvidlag är ju en gemensam kräftskiva ett sätt att åtminstone en gång om året få tillfälle att prata lite mer än säga Hej! Denna gång var festen hos oss och vi dukade och pyntade och plockade bort allteftersom regnet öste ner med jämna mellanrum. Men vi höll ut och precis när första gästen anlände slutade regnet och vi kunde sitta ute i den mörka augustikvällen med ljuslyktor och välfyllda kräftfat och sången ljuder, "Kors, vad det vimlar av kräftor idag, -Är det kräftskiva? Japp! SKÅL!"

Besök av en "tulta" och en prinsessa!

Igår kom de! Efterlängtade och i en hel vecka får jag gå upp tidigt, göra O´boy och smörgås och leka!
Vi har ju fått gungor i parken och en ny trampkarusell, så nu vimlar det av barn hela dagarna, men på morgonen är allt lugnt så då kan vi gunga så mycket vi vill, göra sandkakor och sparka boll!
Elin Lykke tultar nu omkring, nybliven ettåring och med två små risgryn i munnen. Elsa Dolly vill hela tiden ha sin prinsessklänning på sig med de små "glas"skorna men inser att när man ska  sparka boll fungerar det inte så bra.  Men klänning ska det vara i alla fall! Numera får dock hennes mamma på jeans också men det sitter långt inne!

Sensommarpromenad

Lilla Sjötullsbron

"Vilken tur vi hade som tog vår långpromenad i går!",  säger vi båda vid morgonkaffet när regnet smattrar mot fönsterrutan och temperaturen står på +12 .
Då var det en vacker sensommardag och vi vandrade på Djurgården och njöt av stillhet, sol och den djupa grönskan. Djurgården, ett veritabelt paradis med alla sina slingrande stigar och med sin närhet till Saltsjön. Vi stannade till vid Isbladskärret där fågelskådare med kikare och kameror tittade ut mot detta fågelrika område och senare tog vi en promenad på Kärleksstigen, som kronprinsparet fick i present av WWF i bröllopsgåva. Här inne bland höga granar och ekar dåsade kalvar av skotsk höglandsboskap, viktiga för att hålla markerna fria från sly och igenväxning och här har man också låtit omkullfallna träd ligga kvar till glädje för insekter av olika slag. Det blev inget besök på Rosendahls trädgård och café denna gång men väl utanför restaurang Godthem njöt vi av de vackra blomplanteringarna i parken. Tänker på min väninna som åkte in med sina barnbarn för att turista i sin egen stad! Ingen dum idé faktiskt! Inte bara för barnbarnen men också för en själv! Så många områden i och runt Stockholm som jag aldrig satt min fot i! Så mycket att upptäcka! Spännande tanke….

Isbladskärret

På Kärleksstigen

"Arbete och kärlek"

Vad tänker du på om jag säger Tove Jansson? Helt säkert säger du Mumintrollet, Ö i finska skärgården och kanske också hennes samlevnad med en kvinna. Detta är i stort sätt det jag kände till om henne innan jag läste den innehållsrika o välskrivna biografin av professorn i litteraturvetenskap Boel Westin, "Ord,bild,liv" som nu kommit inför mina ögon, säkert mycket också för att det är 100 år sedan Tove Jansson föddes. Boken berättar om en kvinna vars motto "Arbete och kärlek" präglade hela hennes liv och där lusten till måleri är ett genomgående tema som dock ofta fick stryka på foten för arbete som illustratör, serieskapare och det i och för sig livsviktiga författandet. Hon växte upp i en konstnärsfamilj med en finsk skulptör till pappa och en svensk mor som illustratör och tidigt i livet började hon teckna och skriva sagor och dagböcker. Mumintrollen kom till under andra världskriget, som starkt präglade Tove Jansson, och där mumintrollens  vackra dal blev en tillflykt undan krigets fasor. Förebild för muminmamman blev Toves egen mamma Ham, som hon kallades, och muminpappan, hennes pappa. Alla de olika figurer som förekommer i berättelserna har olika egenskaper och en av mina favoriter är lilla My och Snusmumriken. Lilla My som inte skyr att säga som det är men aldrig är elak,  och Snusmumriken för hans drömmar och frihetslängtan. Tove Jansson älskade också "katastrofer" i form av oväder, stormar och farliga kometer, men allt slutar bra, för där finns alltid tryggheten hos Muminmamman.
 Men hon skrev också mycket annat, noveller och romaner och kanske har ni läst "Sommarboken", en fin berättelse om vänskapen mellan en flicka och hennes farmor under en sommar på en ö. Just nu pågår en stor utställning på Ateneum i Helsingfors med Tove Jansson olika verk.  Jag hade väldigt gärna velat se den,  men jag gick in på webben och lyssnade på en audioinspelning där man berättar om 12 av hennes tavlor  och där man verkligen kan se vilken fantastisk målare hon också var. En otroligt kreativ kvinna, enslig och social på samma gång och en mycket spännande bekantskap att göra.

http://www.ateneum.fi/sv/tove-jansson

Bland mästerverk och "selfies"!

Här är vi! Se oss!

Vem bestämmer vad som är ett mästerverk och hur och vad är skillnaden på nutidens "selfies" och konstens porträttraditioner i olika tider? Dessa frågor ställer Nationalmuseets utställning "Highlights" på Konstakademien på Fredsgatan. Gamla kända och okända konstskatter visas med början från 1500-talet fram till vår tid och här finns en del tavlor som nu äntligen får plats bland de mer välkända. De finns flera tavlor jag stannar lite längre framför bl.a "St Anastasius" målad någon gång i mitten av 1600-talet och som ända fram till 1980 ansågs vara målad av Rembrandt. Då upptäckte man att så inte var fallet och plötsligt blev målningen som förut varit hyllad mindre intressant och slutade efterfrågas för separatutställningar. En annan är konstnärinnan Anna Boberg (1864-1935) som bl.a målade   naturscenerier från Lofoten och som först på senare år har uppmärksammats.  Rosa Bonheur (1822-1899) passionerad djurmålare,  fick ansöka om tillstånd hos polisen för att få lov att bära byxor offentligt när hon målade ute i naturen! Konstnären Hugo Salmson (1843-1894) är numera nästan bortglömd men var under 1800-talet en konstnär känd för sin tekniska skicklighet. När det gäller alla självporträtt och porträtt överhuvudtaget så är det då som nu, vårt mänskliga behov att bli sedda och bekräftade! Här är jag! Se mig!

Inte Rembrandt men likafullt ett mästerverk tycker jag!

Rembrandt

Anna Boberg

Rosa Bonheur

Hugo Salmson  "Porträtt av ung flicka"

Amanda Sidvall (1844-1892) Självporträtt

"Moviestar, moviestar…"

Jag var faktiskt med i en film för drygt 40 år sedan! Det var i början av 70-talet och man gjorde en serie upplysningsfilmer de s.k Kärlekens språkfilmerna, och jag medverkade i ett avsnitt som handlade om kollektivboende som samlevnadsform! En massa experter bl.a Inge och Sten, Maj-Briht Bergström-Walan uttalade sig om diverse företeelser inom samliv och samhälle och sammalagt blev det tre filmer.
Det var roligt att se hur en film går till och under flera dagar var vi ett gäng som höll till i en stor villa där all inspelning skedde. Jag hade flera repliker och dessutom sjöng jag och spelade gitarr! Jag såg aldrig filmen förrän massor av år senare då en bekant kom in i bokhandeln och sa att han hade en present till mig! Ock så tog han fram filmen som han köpt på någon loppis och tittat på. Du är bra, sa han och skrattade! Det var konstigt att titta på sig själv…så mycket yngre och dessutom gravid med min son Tobbe, men ändå jag... Själva filmen är så naiv i all sin tydlighet…och vi alla så unga och på något sätt oskuldsfulla.
Och nu idag har jag filmat igen! Men denna gång i ett helt annat sammanhang! En kommande Arne Dahl deckare behövde en kör och vi samlades ett gäng korister ute på Lidingös vackra Sagateater för att agera tillsammans med en gång "världens starkaste man" Magnus Samuelsson. Han skulle ingå som sångare i vår kör vilket han också gjorde med den äran! Förmodligen klipps det mesta bort vid redigeringen men kul att bli pudrad och kammad (i mitt fall flera gånger!!) och som sagt ingå i "drömfabriken" en liten stund! "Tystnad, tagning…kameran går!"

"Just a minute darling…"

...säger servitrisen på The Globe Pub i närheten av madame Tussaud på Baker Street (nära Sherlock  Holmes museum). Här intar vi vår Pub-lunch efter ha trängts med alla turister på madame Tussaud, men vi har haft jättetrevliga timmar och är glada och nöjda! Att resa med ett barnbarn så här är toppen och det har blivit en tradition att varje trettonåring får en weekendresa med oss! Oftast blir det London och Paris men vi har även varit i Rom. Detta är vår sjätte 13 åring och när det yngsta barnbarnet  (nu ett år) blir 13 är vi lite över 80….Hursomhelst är det roligt att få vara tillsammans så här några dagar och mysigt att dricka te och äta chips på sängkanten på kvällen och tala om dagens upplevelser. För London har allt!! Visserligen blir det för oss vissa upprepningar men eftersom varje barnbarn är unikt blir ingen resa den andra lik. Nu blir det framkallning av alla kort och ett album där vi på höstkanten kan sitta tillsammans och minnas vår resa!

En vilostund för trötta fötter i Green Park och vid Tower bridge

Afternoontea med Audrey Hepurn och Farmor!

Vi smakar på den "fina" världen!

"Snart är det jul igen" som farfar Christer brukar säga!