Ett smultronställe….

Att ha en plats att ständigt kunna återkomma till är lycka. Man behöver inte orientera sig, som man måste på nya ställen, utan det är bara öppna dörren så är man hemma. Det gör också att man hela tiden, om man har lust och ork,  kan söka sig utåt, hitta vägar till nya platser och upplevelser. Fast vi varit i Dalen i drygt 35 år har vi ännu inte farit runt Kallsjön, den stora sjö som ligger på norrsidan av Åreskutan. En gång för massor av år sedan var vi på en konsert med Georg Riedel i byn Kalls vackra kyrka men det var dit och sedan hem igen. Nu bestämde vi oss för att åka runt Kallsjön, en tur på ca 11 mil och det blev en resa i ett underbart vackert sommarlandskap omgärdat av fjäll och vatten, blommande ängar med rallarrosor, kor och mognande sädesfält och små byar med enstaka gårdar oftast röda. En skylt med namnet "M/S Drottning Sophies brygga" lockade ner oss till sjöstranden och där träffade vi på en kvinna som berättade att Drottning Sophie är en båt som trafikerar olika bryggor runt Kallsjön både allmänt och privat. "Och nu när ni är här så får ni inte missa Kolåsen," sa hon. "Min favoritby! Man får visserligen ta av från huvudvägen någon mil men det är det värt." Och det gjorde vi givetvis och det visade sig vara precis så fint som hon sagt. Den lilla byn ligger på en sluttning ner mot sjön Äcklingen (ja, den heter faktiskt så) med sina små öar och med en vidsträckt utsikt över fjällen, både svenska och norska. Ett vackert samekapell, (där jag lekte präst och höll en liten betraktelse från predikstolen!) och ett litet fjällhotell från 30-talet utgjorde de officiella byggnaderna men här fanns också en gräddhylla med vackra hus för semesterboende. På fjällhotellet som ägs av ett par från Stockholm! åt vi den godaste lunchen jag ätit på länge! Stekt röding med färskpotatis och sikromssås….mums! Till detta också ett glas vitt vin  dock endast för mig!   Innan vi for vidare tog vi ett dopp i sjön och helt allena simmade vi i det sammetsmjuka svala vattnet med fin sandbotten och jag ville aldrig gå upp...
Färden gick sedan vidare och vi kom både till Huså (känd koppargruva) och Fäviken (med sin världsberömda restaurang) så småningom, men Kolåsen blev resans definitiva höjdpunkt!

En sällsynt mjölkpall…numera en raritet!

Lappkapellet byggdes 1849 (restaurerades 1949)
prediksstolen från 1656 och altaruppsättningen från 1757

Klassiska deckare!

När kvällningen faller på och svädan (pyttesmå bitande odjur!) börjar anfalla, lämnar vi terassen och jag kryper upp i soffan och tittar på Dvd inspelningar av några av Maria Langs tidiga deckare. I vår Ica handel i Undersåker har jag hittat alla de sex filmer som gjorts och nu fullkomligt frossar jag i mord av olika dignitet! Som jag tidigare berättat har det i år varit en hel del skrivet om denna vår svenska deckardrottning som i början av 40 talet debuterade med sin bok "Mördaren ljuger inte ensam",  som blev något av en sensation inom deckargenren. Den hade tidigare varit nästan helt mansdominerad men nu kom en kvinna som i sann Agatha Christie anda skrev om relationer och inte ens drog sig för att skriva om sex och passion. Under sitt liv skrev hon 43 deckare och i samband med hennes hundraårsjubileum (hon föddes 1914) kom en biografi ut om henne. Den presenterades av de två författarna på Rönells antikvariat på Birger Jarlsgatan och jag var där. Denna underbara bokhandel, som tack vare entusiaster och trogna kunder har lyckats överleva, var denna kväll fylld av Maria Langälskare (kvinnliga mest!) i den övre medelåldern och de flesta av hennes böcker fanns uppställda i ett glasskåp till beskådan. Om Maria Lang (pseudonym för Dagmar Lange) fick vi veta att hon älskade god mat, whiskey och hallonbåtar och var en äkta operafantast. Sina böcker skrev hon på somrarna i sitt hus i den idylliska staden Nora (Skoga i böckerna) där också ett antal mord sker. Hennes "Poirot" heter Christer Wijk och i de tidiga böckerna assisteras han av sin vän Einar Bure (Eje) och hans fru Puck. Och det är dessa tre som är huvudpersoner i filmerna som jag nu tittar på. Och hur är filmerna då?
Tja jag kan förstå att de inte går på biograferna. De känns lite mossiga med sina personer som tittar misstänksamt på varandra eller smyger omkring på nätterna i trädgårdar eller korridorer, och allt slutar med att alla inblandade samlas i ett rum och så avslöjas mördaren av Christer Wijk. Samtidigt är det som att läsa böckerna ( som givetvis är bättre! )  småmysigt och lagom kusligt och Ola Rapace som Christer Wijk är inte oäven att titta på!

Vatten, vatten...

Värmen håller i sig. Gör mig slö och lite tung…Vi har kommit upp till Dalen där vi sitter på terassen och läser och då och då går vi in och tar en svalkande dusch. Det är underbart med värme men jag längtar också efter mer svalka och häromkvällen sjönk temperaturen dramatiskt (nåja bara ner till 17-18 grader!) Stora tunga svarta moln tornade upp sig över fjället och plötsligt började det blåsa och blixtra och himlen fullständigt öppnade sig. Regnet forsade ner, det haglade och jag klädde av mig baddräkten och ställde mig naken mitt ute i ovädret. Äntligen knottrade sig huden och på några sekunder var jag fullständigt genomblöt och småfrös! En verklig hjärnkick! Allt slutade nästan lika snabbt som det börjat och sedan blev det sol igen och varmt! Vi åkte till Åre för att bada och hoppades att Åresjön skulle bjuda på verklig svalka men den var lika varm som havet på Gålö och likaså Hensjön här i närheten. Vilken sommar…jag klagar verkligen inte. Gläder mig åt att alla, framförallt barn,  nu får bada och leka i vattnet och förhoppningsvis lär sig också många att simma. Åskskuren piggade även upp prästkragarna så nu ska jag plocka en bukett och sedan fortsätta läsa. En bok svår att släppa som jag blivit rekommenderad av flera vänner. "Steglitsan" av Donna Tartt. Fast jag ännu inte kommit så långt känner jag att det här blir sommarens läsupplevelse…

Nu är vi ensamma igen….

Ingen dörr som sakta öppnas…ingen som trippar över golvet för att väcka mormor (som förstås redan är vaken!) och inget tandlöst leende från en hungrig baby…"Kom nu mormor"… för nu ska vi hälsa på Hajen!
Hajboken kallar vi den popupbok jag köpte när jag var på det jättestora Akvariet i staden Brest i Bretagne. Här hoppar delfiner och fiskar upp och det har blivit en ritual att vi ska säga God Morgon till dem! I fem veckor har vi levt väldigt nära varandra och nu är det plötsligt så tyst i huset och alla saker får stanna kvar på sin platser och hinken och spaden ser märkvärdigt övergivna ut. Det är givetvis skönt också att nu få stunder för sig själv. Det är intensivt med småbarn och man är ju inte 40 längre…men…nåja, om någon månad är de tillbaka igen!
Så vi tog bilen till Gålö Havsbad och sökte upp en otillgänglig badstrand med klippor och stenstrand som vi fått tips om av en god vän. Hit kommer inte gärna barnfamiljer så här slog vi upp våra solstolar och njöt en eftermiddag med bara ljud från havet och måsarna. Tid att läsa en stund och vad gott kaffet smakar med kaviar och hästköttsmackor till! Christer fick utan avbrott lösa sina korsord och själv dåsade jag till i värmen. Allt har sin tid, som Ordspråksboken i Bibeln så klokt säger…

Grilltider med grillmästare!

Älskad gudfader och barnbarn kommer på besök! Han har sommarjobb i en fiskdisk och har med sig en rejäl bit norsk fjordlax! Det blir fram med grillen och vi dukar fint i vår lilla berså. Det här med grillen är underbart. Så mycket gott man kan göra och som inte bara är kött eller korv!  Nu vankas "lax i paket" och Agnes är behjälplig med recept hon fått av sin svärmor. Det blir otroligt gott och t.o.m Elsa Dolly som kan vara lite sparsmakad äter med god aptit! Elin Lykke äter ALLT! har jag nämnt att hon är ett riktigt matvrak så liten hon är!! Efteråt blir det sommarens givna efterrätt jordgubbar, denna gång utan tillbehör! Alla är proppmätta!
Här kommer receptet!
I detta fall har vi lax, men du kan ha annan fisk förstås.
En portionsbit av fisken lägges i aluminiumfolie med en klick smör
Salta och peppra
Tillsätt skivad lök, sparris och morotsbitar
ringla över lite hummerfond (den är salt så tänk på det när du saltar) och sedan grädde
Sedan gör du ett paket av alltsammans och börjar grilla. Det går faktiskt ganska fort så var uppmärksam. Grönsakerna får inte bli för mjuka (ska vara al dente) och fisken inte för "kokt",
men förhoppningsvis har du, som vi, en grillmästare tillgänglig (oftast en man!!!)

Du kan givetvis fylla paketen med andra grönsaker också! Fantasin har inga gränser.
Smaklig Måltid!

Dalarö Havsbad

Hela dagen har vi tillbringat vid Dalarö havsbad! Så långgrunt att man får gå flera hundra meter innan man kan doppa sig rejält! (kanske lite överdrivet!) men ett paradis för alla under sju år som inte kan simma och alldeles speciellt för små Elin Lykke som  saliga kan krypa omkring i de lätta vågskalpet högst några decimeter högt. Här kan man gotta sig i geggamoja eller som det heter på norska  "söle"och det gjorde Elsa Dolly med besked! I den lilla kiosken på stranden kunde man köpa glass och det gjorde vi förstås! Sådana här soliga, varma sommardagar gör mig alldeles lyrisk och när vi sedan far hemåt trötta och solvarma känner jag mig så lycklig över att jag lever och att det är SOMMAR!

Morgondopp!

Runt sjön Flaten kan man hitta små "egna" badställen, antingen någon klippa eller brygga. Min väninna H med man åker nästan varje morgon ut till sitt smultronställe med kaffekorg och tidning och där tar de sitt dopp och myser någon timme. I går for Christer och jag ut för att rekognosera lite och i morse tog vi vår kaffekorg och for med vespan till den lilla bryggan vi funnit! Finns det något härligare än att simma i medelhavsvarm sjö! med den där speciella sjödoften och sedan sitta i solen på bryggan med kaffekoppen i handen och fötterna i vattnet och känna det lätta gungandet och höra vattnets kluckande mot bryggpålarna…Får bilder från min barndom då man cyklade på stigen med en gräsvall i mitten mot gläntan där sjön glimrade mellan träden…svensk underbar sommar!