Ett nytt decenium har börjat...

Sol och regn...ett riktigt aprilväder men just nu skiner solen och himlen klarnar upp. Jag sitter omgiven av blommor, vackra kort och en häftig ballong som ser ut som vindruvor! På den största ballongen högst upp står det Grattis Margareta! 80 år...Ja det är sant...en märklig känsla att nu ha uppnått denna höga ålder...att jag är 80...märkligt! Min familj bjöd mig på en fantastisk FEST, underbara vänner gav mig vackra blommor, sjöng och spelade, höll fina tal,"dränkte" mig i champagneflaskor och fina viner, skickade sms och mejl...mina underbara barn höll tal och fick med sig alla övriga i min stora härliga brokiga familj på en nyskriven sång som även gästerna deltog i! Och sedan dansade vi, fortsatte dricka gott vin, dansade...💃🕺

Dagen började så bra med min man Christer i morgonrock och fluga!!, "Nu sjunger vi alla tillsammans" sade han plötsligt och slog ut med armen! Jag förstod direkt vad han menade; där "stod" mamma, pappa, min älskade farmor och några andra goda vänner...också sjöng de "Ja må hon leva..." Sedan var det körövning inför EKKs körresa till Montenegro i början av juni och det var så härligt att få sjunga våra vackra sånger, som jag nu nästan kan utantill! Blev "överraskad" av ånyo "Ja må hon leva..." och en fin blombukett av mina älskade körvänner.

Ja sedan hem sätta på sig finklänning och måla läpparna och ladda inför kvällen...Fylld av värme och kärlek från alla börjar nu mitt nya decenium och jag tänker LEVA och ta till mig av det livet bjuder så länge jag förmår och kan. Min brorson har förövrigt lovat bli min PT om krämporna blir för svåra! och Sofia finns ju alltid! Är väldigt medveten om hur bra jag har det, hur priviligerad jag är och jag är oändligt tacksam.🙏

^