Nu står sommaren i sin prakt. Här i Edsåsdalen, där vi varit i en vecka, slår fler och fler blommor ut och ängarna lyser i alla färger. Asfaltblomma som jag är, kan jag inte namnen på alla de blommor jag ser, men i min sommarbukett kompletterar de varandra från enklaste grässtrå till prästkrage och rödklöver.
Och så har vi hundlokan eller hundkexet som den också heter med sina spetsliknande blomställningar som breder ut sig i stora mattor, höga och skira.
Harry Martinsson kallar dem i sin dikt "Multnande stuga"... ödetorpets sista gardiner... och nyss läste jag en dikt av Stig Sjödin som jag återger här.
"Nu har alla vägar brodyr och spetsar
ty hundlokan blommar oemotståndlig,
ciselörer
granulatörer och knypplare visar här upp sin konst
Det är bara för ögat att dricka denna syn
som så slösande berättar om det okonstlade och enkla..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar