"Om du blir glad, blir jag glad"

Vi åker för att köpa en eklist för att distansera soffan från elementet i vardagsrummet. I dag skiner solen över det vackra vita landskapet och istappar glänser på björkgrenarna. Gumman Tö lär göra ett anfall snart men det är nog bara tillfälligt! Kung Bore har nog säkert knutit landskapet i sitt grepp! I Byggvaruhuset finns ett bord med pallar och där sätter jag mig så Christer kan botanisera ifred med försäljaren bland alla trälister. På bordet ligger broschyrer av olika slag från nya kök och badrum till kataloger över allehanda verktyg och maskiner. Men där ligger också en stor bok med rött omslag, som jag nyfiket öppnar. En bok om Rembrandt! På svenska och med många vackra bilder av hans tavlor. Jag börjar läsa och bläddrar bland bilderna. "Tycker du om den?" säger en röst plötsligt. En man, som jag förstår jobbar där står bredvid och iakttar mig. "Ja", säger jag. " Rembrandt är en fantastisk konstnär och här finns många fina bilder, även detaljer av tavlor. " Vill du ta hem och läsa" frågar han mig, men jag säger då att jag bor ju inte här så det går ju inte. "Men du får den", säger han. "Det är jag som tog hit den. Jag hittade den i ett garage! Jag är själv inte så intresserad av konst så du kan ta den! Om du blir glad, blir jag glad!" Rembrandt på ett Byggvaruhus och nu kommer den hem till mig! Undrar vem som först inhandlade boken och varför den hamnade i ett garage... kanske inte någon speciellt spännande historia, bara utsorterad bland böcker som skulle slängas. Strunt samma!! Jag blir glad! Sedan gjorde vi en tur ner till Järpen för att förutom vin inhandla lampor till vårt nytapetserade familjerum. Ja, inte kunde jag låta bli att även gå in i loppisaffären! Han känner igen mig nu "gubben" och han berättar att numera köper han in från privatpersoner eftersom auktionerna har avstannat på grund av coronan. Jag hittar förstås lite saker bl.a en vacker vas i underbar blå färg! Vaser kan man aldrig få för många... och Christer har numera gett upp sina kommentarer om att köpa in ytterligare saker till dödsboet!! Han låter mig hållas! den dagen den sorgen...

Vi hittar fina sänglampor i lampaffären och precis när vi ska gå ut ser jag honom...Nallen!! Visst har jag berättat om min svaghet för gosedjur? Jag hade inga när jag var liten som jag minns och dessutom var nallar o.d hårda, som dockorna som var av celloid. Nu skyller jag på barnbarnen som behöver djur att leka med när de kommer hem till oss, men för det mesta håller jag mig när jag i leksaksbutiken ser alla dessa underbart mjuka djur, men idag föll jag pladask! Ja,ja, kanske kan det bli en ettårspresent till lille Elliot?!

Igår firade vi vår vän Renates 75 års dag helt coronamässigt ute på fjällsluttningen med champagne, brasa och diverse tilltugg. En härlig stund och dessutom dagen då de speciella restriktionerna för 70+ togs bort! Nu behandlas vi som alla andra med samma restriktioner och rekommendationer. Dessutom har vi fått börja sjunga i kören igen så livet känns lite lättare trots att viruset sprider sig....