torsdag 23 juli 2020

Tankar under mullbärsträdet...

De två mullbärsträden som står på vår tomt är mycket gamla. Kanske härrör de från den tiden på 1700-talet då man bedrev silkesodling här i dalen och mullbärsträden var matbod för silkeslarverna. Nu står de här och skuggar terassen med sina stora blad och i det ena trädet sitter barnens koja kvar  i den stora grenklykan,  ett minne sedan förra sommaren. Ett nytt litet träd slog rot för ett antal år sedan och försökte tränga ut sin urmoder men det gick förstås inte, utan den har anpassat sig och växer lite snett! Det mullbärsträd som jag sitter under har också en tudelad stam, men den är mycket mer sprucken och lär inte leva så väldigt många år till. Vi har stagat upp stammen med ett slags skärp och varje år måste båda träden klippas ordentligt för att grenarna inte ska bli för tunga därav blir det inga mullbär längre. Annars är jag mycket försiktig med beskärning...många klipper sina träd "ner till fotknölarna..."Jag älskar mina träd! Vi har planterat blommor runt om dem och här äter vi våra luncher och middagar i den svalkande skuggan. Vi har andra träd också.
3 stycken olivträd varav två förärades mig på min 50 års dag!! De är stora nu och ger lite oliver i skördetid. Tyvärr är vi ju inte här då så vi kan skörda dem.
Tre stycken cypresser där två står vid grinden  och den tredje på en mer undanskymd plats (man ska inte ha mindre än tre har jag hört) och sedan två pampiga träd som jag ej kommer ihåg namnet på.
Ett av dem planterades av sonen Fredric för nästan 30 år sedan; då en liten planta ca 1 meter lång  och nu ett träd på ca 7-8 meter, (den kommer bli jättehög...) Det andra trädet är ett minne från Christers franska släktingar Andree och Albert, som besökte oss i början av vår tid här med en barrliknande planta som nu blivit jättelik!
Jättelik har även vår lavendel blivit!
Dags för skörd!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar