Framför blommande Morris... |
Och det finns en hel del positivt faktiskt! Mitt äldsta barnbarn, som begåvats med gröna fingrar och bor nära oss, har börjat så i pallkragar på vår tomt! Här ska vi ha morötter, kål, sallad av olika slag, säger han, och han är så entusiastisk så jag bestämmer på stående fot att vi måste ha ett litet växthus också! Och sagt och gjort nu ska här komma ett litet växthus om några veckor och där inne ska det bli tomater, squash...jag blir lika entusiastisk som han och säger att vi måste få plats med några små stolar och ett litet bord också så vi kan sitta där och njuta!! Själv tar jag mig an den förskräckliga kirskålen, rensar i rabatterna och planerar så sommarblommor och lin. Lin är förresten mycket bra att plantera för att hålla kirskålen i schack! Täcker ordentligt och dessutom är det så vidunderligt vackert när dess blå lysande blommor slår ut. Min kära svärdotter har inspirerat mig. Utanför hennes dörr är hela rabatten sådd med lin. Annars blir det blomster i krukor som vanligt. Lätta att hantera och flytta på. Jag älskar att gå i trädgårdar, i parker...men är dessvärre så okunnig i trädgårdens konst. Men nu med två entusiaster i närheten, svärdottern och barnbarnet, vore det väl själva sjutton om jag inte skulle få till något på min egen täppa.
Nu längtar jag, säkert som ni också, efter värme så att man kan umgås ute i trädgården, grilla lite och dricka rose...ja, vederbörligt avstånd förstås... och kanske med lite självodlade rädisor doppade i salt och smör!!
förgät mig ej.... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar