lördag 4 februari 2017

Helgdagskväll...




 Det är lördag,  kväll. Ute är det mörkt. De enstaka snöfläckarna förmår inte lysa upp men det gör ljusen som jag tänt. Så fint du gör farmor, säger lilla E,  som är här tillsammans med Elsa Dolly och Elin. De leker med Agnes gamla dockskåp som de rara mostrarna på hörnet har renoverat. Fantastin flödar med hjälp av alla de småsaker som de hittar i leklådorna och på CDn spelar min favoritpianist Steve Dobrogosz, "Slumber" heter hans Beatlesinspirerade CD. Christer ska laga lax med romsås, det gillar vi alla,  inte minst barnen. Morfar/farfar är en hejare på sås, det brukar vara en rykande åtgång!
En GT lockar och till fisken sydafrikanskt vitt vin, favorit just nu. På nattduksbordet ligger Margaret Atwoods "Den frystorkade brudgummen" nio berättelser som för tankarna till bl.a  Edgar Allan Poes skräckberättelser. Hon är en verklig mästare tycker jag, suverän i sin språkbehandling och beskrivning av det som sker. Jag har läst en hel del böcker av henne tidigare och några som har stannat kvar är "Tjänarinnans berättelse," som handlar om ett fundamentalistiskt samhälle där kvinnans uppgift är att stå vid spisen och föda barn...och Kattöga, en kuslig berättelse om en farlig vänskap mellan några flickor.
En annan bok som lämnat stort avtryck är Therese Bomans roman "Aftonland" som också blev Augustnominerad. En ren njutning att läsa. Jag känner mer och mer hur mycket språket betyder för min läsupplevelse, inte bara handling eller intrig. Flera böcker ligger på lut bl.a "Vad har det med mig att göra" en bok av Sacha Batthyanu om hans släkts nazistiska historia. Jag tänker på hur det skulle vara att ha släktingar som frotterade sig mer eller mindre med nazisterna och som direkt eller indirekt deltog i judeförföljelserna...
I dag såg jag på FB att det ska vara vänskapens dag. Antar att de flesta dagar har någon form av rubrik, men vänskapen vill jag gärna fira! Utan mina kära vänner vore livet trist. Familjen är jämte mina vänner det viktigaste och finaste jag har!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar