Uppbrott….

I dag lämnar vi vårt paradis. Jag har tvättat lakan och handdukar och lagt i lavendeldoftande påsar…Christer har plockat in bord och stolar och fönsterluckorna är stängda. Vårt kära hus verkar redan lite sorgset... nu så väldoftande med rena fönster och sopade golv. Nu dröjer det länge innan vi kommer tillbaka, kanske först till mars.
 Men allt har sin tid och jag känner mig nöjd och längtar hem till min kör, min familj och vänner och dessutom finns min kära dotter och lilla Elsa Dolly hemma och väntar på oss. I fyra dagar ska de vara hemma och jag gläder mig!

Vi tog en tur i går till den vackra trädgården i Villecroze, gick omkring där en stund och njöt av solvärmen. Visst faller löven och träden skiftar färg men fortfarande blommar rosor i rabatterna och  den torra sommaren till trots forsar vattnet nerför bergssidan. Här finns mitt "hemliga" lilla rum dit jag alltid går och sitter en stund.
Vi gjorde det enkelt för oss sista kvällen! En pizza inne i byn där de flesta fortfarande sitter ute, men där flera också börjar dra sig inåt. Det är betydligt mindre folk nu…säsongen går mot sitt slut och de väldiga platanerna börjar fälla sina blad….
Strax går bussen till Nice där vi stannar en natt och sedan flyger vi hem till Sverige igen!

Dags att stänga igen….

Au revoir!