"Källa till återhämtning..."

Jag är så lyckligt lottad att jag har tillgång till både hav och fjäll! Och på något sätt ger det mig samma lycka, samma inspiration när jag sitter på en klippa eller strand och tittar ut mot havshorisonten eller när jag sitter på en sten eller står på en klippa och tittar ut på milsvida fjäll.
I en vecka har vi varit i vårt fjällhus uppe i Edsåsdalen, denna underbara dal, som ligger någon mil ifrån Åre, och fyllt våra sinnen med fjälluft, myrklafsande! och bad i svalkande fjällsjö. Veckan började med en härlig sommarfest för en god vän där vi fick tillfälle att återse många vänner som vi inte träffat på flera år och sedan följde tre dagars fjälltur med våra vänner upp till Näset, en stuga mitt inne i fjällvärlden.

Man kan ta sig dit på olika vis...förr i tiden, när man var något yngre !! , vandrade man hela vägen, ca 2 mil, men numera åker man fyrhjuling upp till några sjöar där man åker båt genom två sjösystem, varefter en vandring tillkommer på ca 3 kilometer innan man tar båt igen till målet! Så det är inte så betungande om man inte räknar med att ta sig upp och ur båten!! Många skratt förstås...

Finns det något härligare än att sitta vid en sprakande eld, äta stekt jägarfläsk och älgskav i wraps och titta ut över det fortfarande gröna landskapet...eller sitta med dinglande ben på en hönsbärstuva och stirra på det gula flötet på kastspöet där en påträdd mask ska locka till sig en fisk...tankarna flyter iväg med vågorna, följer flötet som guppar upp och ner för att till slut försvinna...vad är det!! jag börjar rulla in reven och se där motstånd och till slut min första öring!! Gissa om den smakar lite extra gott på kvällen efter bastubad och god whiskey på terassen med kvällsolen glittrande över sjön...

Regn och sol om vartannat men till vår glädje upptäckte vi att vi hade bra regn- och vandringskläder i garderoben så vi var väl skyddade både mot fukt och kyla. Ett måste! Här är ingenting förändrat...fjällen tornar upp sig i sin mäktighet, sjöarna svartglänsande som gömmer den goda fisken; det mesta i stugan är sig likt, det grova matbordet, kaminen där elden sprakar och våningssängarna där man kan ligga två i bredd. Rosenhill, som toaletten kallas har kanske varmare sits men dikten som vi skrev tillsammans 1984..."att här kan man sitta i lugn o ro bland småfåglarne/na" hänger kvar på väggen.

Kanske är det också detta som ger själen lite andhämtning och vila? Att det finns något som inte följer förändringens vindar, i alla fall inte så märkbart, att här får man ingå i något som inte kräver att du ska vara si eller så, bara vara..."En källa till återhämtning" skrev en vän på FB. Så sant, vi behöver alla våra källor!

hönsbär

Vi hittade mycket god svamp som blev gott tillbehör till fisken!

Dramatiskt landskap...