tisdag 19 juli 2016

Det brinner….


I går kväll när vi körde hemåt sent på natten efter en heldag vid havet, möttes vi av vägavspärrning och poliser. Ni får ta en annan väg hem upplyste de, det brinner i bergen mellan byn Correns och Monfort och då såg vi i horisonten tjocka svarta moln och uppflammande eldslågor. Vi hade redan tidigare känt brandlukten men nu blev den starkare och det stack i ögonen. Det är inte första gången det brinner här i trakten och det är alltid lika dramatiskt.  I början av vår tid här kom elden riktigt nära, bara någon kilometer bort och vi blev riktigt oroliga... och under många år var naturen bränd och träden skelettliknande runt de hus som drabbats.
I morse verkade allt vara under kontroll, men nu under dagen har det flammat upp igen och molnen tjocknar bortom olivlunden. Vattenplanen dånar ovanför oss, flyger i skytteltrafik och över 600 brandmän är inblandade. Det är stora arealer som är hotade och efter denna regnfattiga vår och de sista dagarnas värme brinner gräs och träd som fnöske. I dag har det varit nära 40 grader och det är bara att hoppas att vinden håller sig i schack. Nu verkar det dock ha lugnat ner sig och vi kan bara vara tacksamma för att mistralen inte blåst, då hade det kunnat bli en riktig katastrof.
Katatrof var det på den lilla grekiska ön Karpathos, där vi bodde med barnen under en sommar. Ön var inte stor och när det började brinna spred sig elden snabbt. Lågorna närmade sig med stormfart byn där vi bodde och vi alla var tvungna att hugga brandgator på bergssluttningarna. Jag minns hur man tvingades hugga ner gamla olivträd... Militären kallades in och det var direktsändningar på TV. Tobbe som var 13 år, var rädd och undrade hur vi skulle göra för att inte brinna upp…. Vi går ut i havet och ställer oss, sa Christer, du behöver inte vara rädd! Samma tänker jag nu…vi hoppar i poolen…om de inte tar vattnet förstås; för det har de rätt att göra om det behövs.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar