tisdag 10 juni 2014

Förspilld kvinnokraft eller….?


Ca 7 mil från Stockholm ligger Skokloster med sitt pampiga barockslott från 1600-talet som började byggas av släkten Wrangel men som senare till och från beboddes av familjen Brahe ända fram till 1967. Slottet, som är internationellt känt för sina välbevarade miljöer ligger vackert vid en vik av Mälaren och här finns mycket att beskåda i slottssalarna av möbler, målningar och konsthantverk från 1600-talet och framåt. Vi 4 vänner som läst flitigt på Senioruniversitetet, svensk konsthistoria,  under våren, gjorde en utflykt hit och lyxade til med privat guide som förutom den vanliga guidturen tog oss med till rum som man vanligen inte visar! Och det var här som jag fick se de fantastiska linneskåpen! Stora tunga skåp fyllda med lakan, handdukar, dukar och servetter och allt i de prydligaste högar. Monogram också givetvis! Jag kan tänka mig vilket jobb att sitta och brodera initialerna på varje liten handduk.  Men det var örngotten som förde mig tillbaka till min mammas linneskåp! Örngotten med sina krusade band! Jag minns hur jag fick hjälpa min mamma när tvätten var manglad och klar att med en liten matkniv vecka de långa örngottsbanden som sedan skulle knytas på kudden. Det tog sin lilla tid, men mamma satte en ära i att ha ett vackert och välordnat linneskåp. Hon kunde ibland öppna skåpdörren och bara titta!  Förspilld kvinnokraft kanske någon säger… men för mamma var det viktigt! Hon kammade t.o.m mattfransarna. Kanske handlade detta om att hon aldrig hade haft ett hem (utom barnhemmet) och då när hon äntligen fick sitt eget då skulle allt vara fint och vackert. Hon broderade också sina initialer på en del lakan och handdukar och så gjorde även min farmor Agnes som dessutom virkade spets till lakanen. Jag har några kvar i min ägo och de ligger nu och sover sin törnrosasömn i mitt linneskåp tillsammans med diverse mönstrade påslakan!


Brahes monogram
och
Farmors! (med hennes virkade spets!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar