lördag 23 december 2017

Det fjärde ljuset tänder jag för barnet inom oss....


Som jag flera gånger berättat om på min blogg växte min mamma upp på barnhem. Det var i början av 20-talet, tufft och svårt många gånger för en liten 6 åring; år som hon berättat om i sin egen bok "Minnen".
Det som mamma dock alltid återkom till varje år just vid jultiden var de jular som man firade "på hemmet", som hon sa! I mitt minne framstår det som en sorts "Fanny och Alexanderjul" fast givetvis i en betydligt påvrare och förminskad omfattning. Men här fanns den stora granen i matsalen som smyckades med levande ljus, långdanserna upp och ner i trapporna och julgodis uppdukat på varje plats vid långbordet. Sånger sjöngs och klappar lackades in och på julafton tändes ljusen i granen ett efter ett av en flicka som samtidigt fick läsa en vers, utantill förstås!, och mamma mindes i hela sitt liv sin vers och hur  otroligt vackert det var när alla ljusen brann. Fröknarna var plötsligt så vänliga...och t.o.m den stränga fröken Holmgrens ansikte lyste av välvilja.
Min mamma<3
Jag kunde se den lilla flickan i min mamma och det är så jag tänker, att vi alla bär ett litet barn inom oss, som vill  komma fram just vid julen. Det spelar ingen roll att vi är vuxna och bär på lager av både positiva och negativa erfarenheter, utan vid julen fylls vi ändå av någon slags förväntan.
Man känner det när man står och köar på Åhlens eller trängs i tunnelbanevagnen...visst är vi trötta, visst är det stressigt, men inom oss hoppas vi igen på en sådan där jul där mamma bjuder på sina mandelmusslor med sylt och grädde och pappa plötsligt måste gå ut och köpa tidningen. På grammofonen spelas "O helga natt" och framför Jesusbarnet i krubban, lyser ett litet värmeljus. Fred och Frid på jorden kan det väl få vara denna enda natt, denna magiska natt, enligt Selma Lagerlöf, då lejon och och lamm går sida vid sida... och helt sant är att under första världskriget steg soldaterna upp ur sina tyska och engelska skyttegravar och för en stund avstannade kriget...
Släpp fram ditt inre barn vill jag säga och låt dig förundras....GOD JUL!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar