Lite tussu...då behövs det koloreras!

Också ett sätt att kolorera!

Vi mår inte så bra varken Christer eller jag. Vi är lite tussu som man säger på jämtska! En slags underliga förkylning har gripit tag framförallt i Christer med hosta och snuva och som sagt även jag, även om Christer alltid blir sjukare!! Men det hindrar inte att vi hade trevliga norrlandsgäster i helgen. Vår vän fågelkonstnären (jag har tidigare skrivit om honom) Göran med hustru Eivor har bott hos oss några dagar och varje morgon har jag vaknat till doften av nytänd brasa i kakelugnen. Får fjällkänsla när jag kommer ner och hör eldens sprakande och minns alla de gånger när Göran, som  nybliven pensionär, bodde hos oss i omgångar och alltid bjöd på värmande brasa och nykokt te innan jag var tvungen att bege mig till jobbet. Våra vänner är riktiga kulturkonsumenter! Dagarna upptas av konstutställningar och teater och även hinns en konsert på Berwaldhallen med! Och vi, som trots allt borde använda oss oftare av utbudet som omger oss,  låter oss inspireras och bestämmer oss genast för att så fort orken kommer tillbaka... då!!
Vid middagsbordet talar vi bl.a om kärlek och äktenskap. "I år har vi varit gifta i 54 år" berättar Göran.
"Hur får man ett äktenskap att hålla så länge?" frågar jag, och räcker fram en låtsasmikrofon. "Vad är hemligheten?"
Båda funderar lite. "Att ha en tålmodig hustru..."säger Göran, som har haft ett jobb som inneburit många resor och frånvaro från familjen...Till slut enas de om tre saker, acceptans, tolerans och det nya ordet kolorans!  Och vad betyder nu det? Jo, att kolorera är helt enkelt att sätta färg på tillvaron när den tyckes grå och enahanda!  Att göra något trevligt tillsammans men även för sig själv, som kan inspirera den andra! "Kolorera mera!",  får bli mitt nästa ord på kylskåpsdörren!