lördag 15 augusti 2015

I minnets labyrinter….


Ofta på morgonkvisten innan jag riktigt vaknat vandrar jag runt på olika platser i mitt minne. Det bara dyker upp utan någon egentlig medveten tanke…och varför hamnar jag just där, tänker jag sedan. Som nu de sista morgnarna har jag vandrat runt i Cefalu på Sicilien, en liten fiskeby som vi besökte under en week-endresa för många år sedan. Här går Christer och jag i gränderna med tvätten hängande mellan husen som i "Lady och Lufsen", här hittar vi den lilla badstranden mellan uppdragna fiskebåtar där vi lägger oss på handdukar och solar efter ett skönt dopp i havet och här äter vi god mat på den lilla restaurangen där man sitter precis "ute i havet" på terassen, vilket man inte kan se utifrån gatan. Guiden blir irriterad på mitt envisa frågande om maffian…och fantasin tar stora språng när jag ser bergsbyn Corleone i fjärran.
På stora torget ligger en enorm kyrka, från allra första början ett hedniskt tempel och det anar man fortfarande inne i det spartanskt utsmyckade kyrkorummet. Lite skrämmande känns det… Resebyrån går i konkurs och vi blir strandsatta några dagar och hamnar i ett rum med stora mörka möbler…Allt framstår så tydligt i mitt minne, det är som att göra resan på nytt.
Ibland kan en doft, ett uttryck eller ord, ett musikstycke öppna upp minnets dörrar…ibland glada fina minnen som nu hos mig, ibland skrämmande, hemska, sorgsna.
Har just läst judinnan Hedi Frieds två böcker om hennes upplevelser i koncentrationsläger men också om hennes liv efteråt i Sverige och här beskriver hon så tydligt hur minnena lever och ständigt kommer tillbaka på olika sätt, ofta i drömmar. Det är dock inte bara hemska minnen…det finns också minnen av godhet, vänskap, kärlek, som mycket bär det svåra.
I filmen "Kvinnan i guld", baserad på en sann historia, som nu går på bio med fantastiska Helen Mirren i huvudrollen,  dyker också minnena upp, nog så verkliga, när hon konfronteras med den avbildade och älskade mostern Adele Bloch Bauer i Gustav Klimts tavla.


2 kommentarer: