måndag 18 januari 2016

Uppbrott...


Christer gör brasa för sista gången denna gång. Det har gått åt en hel del ved men så tar det också lång tid att värma upp ett stenhus även om vi också har hjälp av element. Framför brasan tar vi vår lilla kvällsdrink men mestadels sitter vi och läser. Bortsett från deckare har jag läst en riktigt fin liten bok om vänskap över åldersgränserna, "Hjärta av jazz…likaså en enda gång du möter just den vän du behöver" av Sara Lövestam. Den får mig att tänka på den franska boken "Igelkottens elegans"…en udda flicka som i det här fallet är svårt mobbad men som får sin styrka genom jazzmusiken och inte minst i Povel Ramel och hans underfundiga texter.  Hon träffar Alvar, som bor på ett äldreboende, och som det visar sig har varit jazzmusiker på 40 och 50-talet i Stockholm. Mellan dessa två utvecklar sig en varm vänskap och Steffi, som flickan heter får ta del av, och även läsaren!,  hur det kunde vara i Stockholm på den tiden. Parallellt följer vi Steffi och hennes familj i nutid både i skolan och hemma med syskonen. Jag blev varm i hjärtat när jag läste boken; alla som blir utsatta som Steffi har inte hennes kraft att resa sig…så viktigt då med vuxna som ser och bryr sig.
I morgon lämnar vi vårt kära hus för resa ner till Nice och sedan på onsdag hem till Sverige. Jag längtar efter mina kära och tar med mig, inte kylan (det behövs ju inte!) men alla små tecken på att våren väntar i kulisserna både här men också i Sverige (fast där är den lite längre bort förstås!!)

Vårtecken!

En ros till min companero de la vida på födelsedagen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar