Sensommar

I dag ska vi avsluta Enskede Kammarkör enligt stadgarna. Ca 15 körsångare kommer hem till min trädgård för att formellt bestämma vad återstående körkassa ska gå till och till vilka överblivna körsjalar och slipsar skall skänkas. Allt ska klubbas och jag antar jag kan behålla "dommarklubban" (som varit i min ägo sedan jag blev ordförande) som ett minne. Sedan tänker jag ta fram några flaskor Prosecco som Christer sponsrat och så tänker jag att vi skålar för denna fina underbara kör, som betytt så mycket och som nu slutligen får "somna in". Kanske sjunger vi något också...och sedan skiljs vi åt. De flesta har redan funnit andra körer och själv känner jag att jag kommit igenom all sorg och besvikelse och gått vidare. Det är mycket som händer nu. Vi har på många sätt haft en fin sommar. Karin och jag gjorde en intressant resa några dagar runt Vättern i några kända kvinnors fotspår, och sedan följde en underbar mor och dotterresa till Mallorca. Christer och jag gjorde också en härlig roadtripp till Orust, där vi tillbringade en givande vecka och sedan inköp av Agnes sommarhus i Tisarbaden. Så plötsligt förändrades allt...Christer blev hastigt sjuk efter någon dag i Frankrike där han skulle tillbringa en vecka med barn och barnbarn. Det blev snabb hemresa och där befinner vi oss nu med allt vad det inneburit av undersökningar och prover. Diagnosen är prostatacancer, en vanlig sjukdom hos män och som har goda behandlingsformer och som man också kan leva länge med, men det är oockså en livslång sjukdom och bara den tanken tar tid att ta till sig om man alltid varit frisk tidigare. Vi försöker ta en dag i taget, gör trevliga saker och känner stort stöd av vår familj och våra vänner. Snart ska vi ånyo träffa Christers läkare och då har alla provsvar kommit så vi förhoppningsvis kan få en behandlingsplan att förhålla oss till. Som alltid är jag positiv men det är klart att tankar om liv och död snurrar runt i huvudet. Just nu ser man livet och dess betydelse så tydligt, grönskan i trädgården, molnen på himlen vår frukoststund med DN...allt som är så vardagligt...som vi tar för givet...kan så snabbt vändas upp och ner och i värsta scenariot tas ifrån en.