onsdag 6 februari 2019

Det lilla rummet...

Det minsta rummet i vårt hus var en gång bebisrum för Agnes! Christer målade och tapetserade och de vackra gamla fönsterrutorna tvättades och en bebisäng tog plats och en liten tavla med en skyddsängel. Samma tavla som jag själv hade när jag var liten. Åren gick och det lilla rummet blev mer och mer en förvaringsplats för kartonger och annat som man inte vet var man ska göra av och till slut kunde man inte längre gå in rummet så fullt var det. Så nu när vi ska tömma huset för reparation tar jag mig in genom att börja lyfta ut de första lådorna. Det blir en resa tillbaka i mitt liv, i vårt liv...En del kastar jag på en gång, gamla tidningsurklipp och broschyrer, men allt annat går jag igenom. Minnen från resor, från min lärartid, från bokhandeln och kort...vykort, födelsedagskort och otaliga fotografier av våra barn,  av jular och sommarlov. Det är lätt att sjunka in i minnena. Jag har lätt att fastna så väldigt mycket läggs tillbaka! Får ta ställning när jag ska packa upp igen tänker jag och dessutom ska förrådet i källardelen utökas så mina tveksamheter kan nog få plats!
Man tänker ibland att vad skönt det skulle vara om allt brann upp...men efter att ha läst Helena von Sweigbergks roman "Totalskada" så tror jag inte att det skulle kännas så bra. I den romanen brinner hela deras hus upp och denna hemlöshet blir en svår förlust inte bara av saker utan av personernas hela identitet. Ett hem är så viktigt, det tänker man inte alltid på, men det är här du förhoppningsvis kan vara dig själv, koppla av och samla krafter. Så jag vill inte att det ska brinna förstås utan jag fortsätter att rensa och när det blir alltför jobbigt, sätter jag mig ner och läser en stund eller ser något på Svt play. Nu är det lilla rummet snart utrensat och här ska om några månader omtapetseras och målas och förvandlas till min alldeles egna closet!! Inte så stort som Carries i serien "Sex and the City" men tillräckligt för mina kreationer!!

1 kommentar:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera